Sverige stängde beredskapslagren och brände miljoner ansiktsmasker

Därför saknar sjukvården rätt utrustning i coronakrisen: ”Systemet var ineffektivt”

Publicerad 2020-04-11

Flera miljoner ansiktsmasker brändes på regeringens order.

Under loppet av några få år avskaffade Sverige de beredskapslager som tagit decennier att bygga upp – och i coronapandemin har bristen på skyddsutrustning blivit akut.

– Vi är glada över att vi i Finland inte har gjort samma sak, säger Tomi Lounema, tills nyligen chef för finska Försörjningsberedskapscentralen.

Den enorma lagerlokalen är belägen i skogarna söder om Stockholm. Mer än så vill inte Johan Antus berätta om byggnadens placering. Tystnadslöftet var ett villkor för att den militärhistoriska entusiasten skulle få besöka den topphemliga anläggningen och ta de bilder som Aftonbladet nu kan publicera, några år innan lagret förstördes.

– När lysrören tändes såg jag hur enormt stort det var och hur enormt mycket saker som fanns därinne. Det var häftigt.

”I coronakrisen har det blivit tydligt att vi hade haft nytta av lagren”, säger Johan Antus.

På bilderna syns hur lådorna staplats från golv till tak. På många av dem sitter gula lappar med texten ”andningsskydd för allmänheten”.

– I lokalen som jag fick komma till fanns masker som skulle gå till människor i Stockholms södra delar. Vilken kommun de skulle till stod på lådorna.

Skydd för civilbefolkningen

Maskerna hade beteckningen ”folkskyddsmask typ 33”, och förvarades i blågula burkar. Efter ett riksdagsbeslut 1982 hade förråd som dessa etablerats runtom i landet. Totalt fanns omkring 7,3 miljoner exemplar. De skulle skydda civilbefolkningen mot kemiska eller biologiska stridsmedel, radioaktiva utsläpp eller farliga gaser från industrin.

”Folkskyddsmask typ 33”.

Johan Antus besökte lagret 2010. Då hade många av maskerna blivit så gamla att de inte längre kunde användas. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, hade fått i uppdrag att förstöra de föråldrade skydden.

– Vi bedömde att det skulle bli tidsödande och komplicerat att gå igenom utrustningen och ta reda på vilka masker som fortfarande gick att använda, så vi frågade regeringen om vi kunde avveckla allihop, säger Svante Werger, strategisk rådgivare på MSB.

– Vi fick aldrig något svar. Efter några år drog vi tillbaka vår hemställan.

Trodde att freden skulle bli evig

2014 beslutade MSB att andningsskydden skulle avvecklas. I och med det brändes alla de 7,3 miljoner maskerna upp.

I coronakrisens spår har maskerna blivit en symbol för Sveriges nedmonterade krisberedskap.

– När det kalla kriget var över återuppstod tanken om den eviga freden. Då la man ner hela civilförsvaret och stängde alla beredskapslager, säger Johan Antus.

– Vi var väldigt fokuserade på hotet om militära attacker från andra länder. Jag tycker att det hade varit klokt om man haft lite mer is i magen. I coronakrisen har det blivit tydligt att vi hade haft nytta av lagren.

”Det hade varit klokt om man haft lite mer is i magen”, säger Johan Antus.

Under en period på ungefär 100 år hade Sverige stora lager av bland annat livsmedel, bränsle, sjukvårdsutrustning och material till industrin. Syftet var att landet skulle kunna stå emot ett angrepp från fientlig makt.

– När Sovjetunionen kollapsade försvann den hotbild som hade motiverat den omfattade lagerhållningen. Då avvecklades den stegvis, säger Svante Werger.

Svante Werger, strategisk rådgivare på MSB.

”Alla var överens”

På 90-talet klubbades flera försvarsbeslut som kom att få dramatiska konsekvenser för den svenska motståndskraften. Totalförsvaret monterades ner, och Försvarsmaktens verksamhet inriktades helt mot internationella insatser. Lagerlokaler och skyddsrum bommades igen.

– När vi hade gått med i EU och det militära hotet ansågs ha upphört var alla överens om att vi inte skulle ha en massa omoderna jätteförråd, säger Fredrik Bynander, chef för Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet på Försvarshögskolan.

– Det fanns en blocköverskridande samsyn kring detta. Det var ingen egentlig debatt.

Finland: Lyckosamt att vi behållit våra lager

Allt förändrades när Ryssland annekterade Krimhalvön i Ukraina 2014.

Aggressionen ansågs öka risken för ett väpnat angrepp mot Sverige. En upprustning av både det militära och civila försvaret inleddes.

– Min bild är att man har beaktat en bred hotbild i det arbetet. Där ingår naturligtvis risken för krig, men också sådant som naturkatastrofer och pandemier, säger Svante Werger.

– Det man fokuserat mindre på är lagerhållning av material som ett sätt att öka förmågan att klara av kriser.

”Systemet var ineffektivt”, säger Fredrik Bynander på Försvarshögskolan

Coronautbrottet har lett till en akut brist på skyddsutrustning på flera sjukhus. Det har fått många att kräva ökad lagerhållning av sådant som mediciner, andningsmasker och engångsoveraller. I debatten har paralleller ofta dragits till Finland, som aldrig avvecklade beredskapslagren.

– Det är lyckosamt att vi har behållit våra lager. Materialet som vi har är begränsat, men det gör att vi har tid att köpa in saker från utlandet och få igång en inhemsk produktion, säger Tomi Lounema, tills nyligen chef för finska Försörjningsberedskapscentralen (han avgick under påskhelgen efter att det uppdagats att en stor försändelse med ansiktsmasker från Kina visat sig vara undermålig).

”Systemet var ineffektivt”

Fredrik Bynander på Försvarshögskolan stöttar nu regeringskansliet i hanteringen av coronapandemin. Enligt honom är det långtifrån säkert att stora lager är rätt väg att gå.

– Det finns ett romantiskt skimmer över hur det fungerade förr, men det systemet var ineffektivt.

– Vi kommer aldrig gå tillbaka till ett läge där vi har miljontals skyddsmasker liggande någonstans. Vi måste fundera igenom hur ett modernt totalförsvar ska se ut. Det är en dålig idé att bara köpa massa saker och stoppa in i skyddsrum innan vi kommit fram till hur allt ska fungera.

PODD Kriskommunikation i coronatider

I det här avsnittet av Aftonbladet Daily tänkte vi skärskåda regeringens och myndigheternas kriskommunikation - varför ser kommunikationen ut som den gör, och hur skiljer vi oss från andra länder? Gäst i podden är Orla Vigsø, programledare är Marcus Ulvsand.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen


Läs mer om coronapandemin