Tullar och bensinstopp i EU:s klimatpaket

Koldioxidtullar vid gränserna, stopp för bilutsläpp från 2035 och krav på hållbara flygbränslen. EU:s nya klimatpaket är här – i hopp om nollutsläpp till 2050.

– Det här är den stora uppgiften som vår generation står inför, säger EU-kommissionens Ursula von der Leyen.

Efter mängder av synpunkter och påtryckningsförsök in i det sista har EU-kommissionens klimatansvariga till sist tagit till orda.

Sida vid sida i Bryssel står sju kommissionärer, med ordförande Ursula von der Leyen i spetsen, för att presentera sitt gigantiska klimatpaket, ”I form för 55” (”Fit for 55”, på engelska).

Allt är till för att nå två av huvudmålen i EU:s nya klimatlag: nollutsläpp år 2050, via en 55-procentig minskning av utsläppen år 2030, jämfört med 1990 års nivåer.

– Europa är den första kontinenten som lägger fram en sammanhängande arkitektur för hur vi ska uppfylla våra klimatambitioner. Vi har målen och nu presenterar vi kartan över hur vi ska ta oss dit, säger von der Leyen.

”Vända trenden”

Hon tar bland annat upp de förändringar som föreslås inom handeln med utsläppsrätter, för att exempelvis föra in vägtransporter och byggande i systemet.

– Vi måste vända trenden och vi måste göra det på ett rättvist sätt, fastslår von der Leyen.

Kommissionsordföranden varnar för att ”förändringar av den här storleken aldrig är enkla”. Men hon betonar att det inte går att göra mindre, långsammare eller ingenting när det gäller klimatförändringarna.

– Vi är djupt övertygade om att det här är den stora uppgiften som vår generation står inför. Det här handlar om att säkra välfärden för inte bara oss, utan också för våra barn och barnbarn. Och EU är redo att leda vägen, säger von der Leyen.

Klimatansvarige viceordföranden Frans Timmermans fyller på med att EU-målen är nödvändiga för att framtida generationer inte ska behöva utkämpa krig om vatten och mat.

– Om vi når minus 55 (procents utsläppsminskningar) till 2030 och klimatneutralitet år 2050 så har mänskligheten en chans, säger Timmermans i Bryssel.

Men för att komma fram krävs rejäla omställningar. En hel rad omfattande förslag läggs fram, med allt från helt nya bitar till ändringar och tillägg till nuvarande klimatregler.

Klimattull

Bland annat föreslås skapandet av en sorts klimattull – förkortad CBAM på engelska (climate border adjustment mechanism) – som ska läggas på ett antal utvalda varor som importeras från länder med lägre ambitioner på miljöområdet.

Inledningsvis berörs dock endast gödningsmedel, cement, aluminium, stål och elektricitet.

– Vi använder bara det här på områden där det finns ett stort innehåll av koldioxidutsläpp (i produktionen), förklarar en av de EU-tjänstemän som ligger bakom de nya förslagen.

Systemet ska vara i bruk från den 1 januari 2026 – om bara EU:s medlemsländer och EU-parlamentet dessförinnan kan ge sina klartecken.

Inga bilutsläpp

Andra åtgärder är ändringar i handeln med utsläppsrätter, för att även få in sjötrafik, vägtransporter och byggande. Nya utsläppsgränser kommer sedan i praktiken att innebära ett förbud för försäljning av nya bensin- och dieselbilar om drygt tio år.

– 2035 ska alla nya bilar vara utsläppsfria. Om du före det kan uppfinna en förbränningsmotor som inte släpper ut någonting går det bra. Men en teknik som tillverkar koldioxid kommer inte att tillåtas, säger ytterligare en av kommissionens tjänstemän.

På vägen till 2035 sätts nya mål om att minska utsläppen i gram per kilometer med 55 procent, i stället för nuvarande mål om 25 procent.

Flyg och fartyg

Nya målsättningar ska också sättas upp när det gäller hur stor del av energin som ska vara förnybar, både allmänt och när det gäller olika drivmedel.

Exempelvis måste det ingå hållbart bränsle i allt det flygbränsle som tankas i EU år 2030. Fram till dess får dessutom tillverkarna skyldighet att öka den hållbara andelen i sitt bränsle.

De nya förslagen ska nu i sedvanlig ordning avhandlas och godkännas av EU:s medlemsländer och av ledamöterna i EU-parlamentet. De första klartecknen väntas inte förrän under första halvåret 2022, då Frankrike agerar ordförandeland i EU:s ministerråd.