Dömda för hedersvåld kan få behandling

Publicerad 2017-06-19

Inte någonstans i världen finns ett fungerande behandlingsprogram för dömda som utfört hedersmotiverat våld.

Nu kartlägger den svenska Kriminalvården behoven hos målgruppen för att bättre kunna anpassa insatserna.

Initiativet hyllas utanför landets gränser.

– Det är extremt välkommet, säger Aisha Gill, kriminologiprofessor i Storbritannien.

Kunskaperna om vilka personer som begår våld med hedersmotiv och döms för det har hittills varit mycket bristfälliga, inte bara i Sverige utan i hela världen:

– Kunskapsläget är lågt när det gäller behandling, riskfaktorer och hur gruppen ser ut. Det visade vår genomgång för tre år sedan, konstaterar Jenny Yourstone, forskningsledare vid Kriminalvårdens enhet för forskning och utvärdering.

Hon och hennes kollegor bestämde sig för att göra något åt det. Till att börja med undersöker de hur gruppen ser ut. När det är gjort kan nästa steg bli att utveckla behandlingsinsatser.

– Det är extremt välkommet och mycket, mycket viktigt att titta på hur vi kan behandla våldsdömda som begått brott i hederns namn, säger Aisha Gill, kriminologiprofessor vid University of Roehampton.

Kunde säga ”min dotter”

Docent Astrid Schlytter, en av Sveriges främsta experter på hedersproblematik, välkomnar Kriminalvårdens forskning. Hon känner inte heller till något behandlingsprogram för hedersvåldsdömda:

– Enda stället där det finns lite forskning är i Turkiet. Där såg de en skillnad mellan mammor och pappor som sitter inne för att ha tagit livet av sin dotter. Mammorna kunde säga ”min dotter”. Det sade inte papporna.

Regionpolischef Carin Götblad är också positiv till den nya forskningen:

– Men det återstår mycket för att utveckla bra arbetssätt och metoder för hedersvåldsproblematiken, säger hon.

Kriminalvårdens forskare har ur en grupp på 6 200 våldsdömda identifierat 97 dömda som begått våld med hedersmotiv. Ett mycket tidsödande arbete, eftersom det i brottsbalken inte finns någon paragraf om hedersvåld. I stället måste varje dom analyseras, för att se om hedersmotiv låg bakom våldet.

I brist på kunskap finns det många föreställningar om att dömda, som utfört hedersmotiverat våld, ofta är förstagångsförbrytare och att de inte avviker från normalbefolkningen. Men Kriminalvårdens unika forskning visar att det inte stämmer.

– Framför allt har de mer psykiska problem och mer brottslighet bakom sig än vi trodde, säger Yourstone.

Ofta psykiska problem

Gruppen avviker kraftigt från normalbefolkningen, enligt de preliminära forskningsresultaten. I normalbefolkningen har ungefär var åttonde person psykiska problem och ungefär var tionde är tidigare dömd. Bland de dömda som utfört hedersmotiverat våld har så många som tre av tio psykiska problem och sex av tio är tidigare dömda, ofta just för våldsbrott. Därmed liknar de mer personer som är dömda för våld mot barnän normalbefolkningen.

– Tre av tio har signalerat att de inte mår bra. Hur kan vi ta hand om dem innan våldsbrottet inträffar? Det här kan vara värdefull information för till exempel sjukvården, säger Yourstone.

Samtidigt är andelen högutbildade ungefär lika hög bland dömda som utfört hedersmotiverat våld, som i normalbefolkningen. Bland personer som är dömda för våld mot barn och partnervåldsdömda är mycket färre högutbildade.

– Man brukar säga att med utbildning blir man medveten, vilket gör att man kan se att det finns andra sätt att tänka. Men bland de dömda som har hedersmotiv för våldet är det uppenbart att det är något annat som påverkar hur man tänker. Hög utbildning spelar ingen roll, de är ändå bärare av de här kriminella värderingarna, säger Yourstone.

Intervjuer nästa steg

Nästa steg i Yourstones och hennes kollegors forskning är en intervjustudie med de våldsdömda.

– Det intressanta är att se hur de här individerna tänker. Hur de ser på sin egen person i en större kontext. Vi vet inte om det behövs ett särskilt behandlingsprogram för den här gruppen. Vår forskning kan bidra till att svara på den frågan, säger Yourstone om de dömda som har utfört hedersmotiverat våld.

I dag finns inget behandlingsprogram för dem inom Kriminalvården.

Jenny Yourstone tycker att är angeläget att personer som misstänks för våldsbrott med hedersmotiv ska ”flaggas” i polisens och åklagarnas diariesystem redan när en förundersökning startas, så att man kan följa dem hela vägen fram till dom

– Då kan vi följa utvecklingen när det gäller hedersrealterad brottslighet och även forska i ett tidigare stadium än när personen är dömd . Det ger kunskapshöjande effekter, också bland polis och åklagare, säger Yourstone.

I början av 2018 presenteras de slutgiltiga forskningsresultaten.