Klimatforskaren om extremvädret: Kommer att bli värre

Tio gånger vanligare i Europa än resten av planeten

Publicerad 2022-07-22

Extremvärme i Europa. Snö i Australien.

Det globala vädret är extremt just nu.

– Det händer allt oftare och kommer att bli värre, säger klimatexperten Johan Rockström i en intervju med Aftonbladet.

Det är extremt varmt i stora delar av Europa. I Storbritannien har en temperatur på 40 grader uppmätts för första gången. Något som tvingat sjukvården att ställa in operationer och orsakat problem på infrastruktur. Bland annat har asfalt smält på landningsbanor och tvingat tåg att köra i snigelfart.

I södra Europa är det upp emot 45 grader varmt på sina håll och många skogsbränder har brutit ut i Spanien, Portugal och Frankrike i det torra och heta vädrets spår.

I Spanien spås värmeböljan bli den mest ihållande sedan 1975. I landet uppges hundratals ha dött i samband med värmeböljan för två veckor sedan, de flesta äldre personer.

Klimatforskare Johan Rockström.

Rockström: Europa värst drabbat

Det här är kopplat till klimatförändringarna, säger Johan Rockström, klimatforskare och chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research. 

– Det här är en av de allt vanligare värmeböljorna som vi ser i Europa nu.

2003, 2018, 2019 och 2020 såg vi liknande värmeböljor i Europa. De senaste 20 åren har kontinenten varit värst drabbad i världen när det gäller ökade fall av allt allvarligare extremhetta, säger han.

– Europa löper tio gånger så stor risk idag att drabbas av extrem värmebölja på grund av den globala uppvärmningen orsakad av oss människor.

Varför Europa drabbas allt oftare av allvarliga värmeböljor vet man inte med säkerhet idag. Men vädret globalt blir extremare och förklaras av ett samspel mellan globala uppvärmning och de stora jetströmmarna i atmosfären som påverkar vädret på jorden.

– Allt mer forskning visar att extremväder i Europa påverkas av den accelererade uppvärmningen av Arktis som får jetströmmen att bromsa ner, börja svänga allt djupare och även splittras upp. Då blir hög- och lågtryck kvar under längre tid på samma plats, och förstärker extrem värme eller nederbörd. Det är det vi ser tecken på nu, säger Rockström.

Länder som Spanien har dabbats hårt av det extrema vädret.

”Rent nonsens” 

I sociala medier påpekas från klimatskeptiska håll att det tidigare i jordens historia varit varmare temperaturer. Det kallar Johan Rockström för rent nonsens. Den globala medeltemperaturen på jorden har aldrig stigit mer än med 0,5 grader de senaste 12 000 åren, efter den senaste istiden.

– Innan vi började släppa ut olja, kol och gas var jordens medeltemperatur på 14 grader, nu är den 1,2 grader högre, mer än en dubbelt så stor uppvärmning jämfört med den varmaste temperaturen sedan istiden, säger Johan Rockström.

– Vetenskapligt är det väl belagt att vi inte har haft en så här hög medeltemperatur de senaste 100 000 åren.

Men samtidigt som många europeiska länder slår värmerekord är det kallare i Australien. Bilder visar hur områden i delstaten Tasmanien täckts i snö.

Vad det här beror på är inte fastställt i vetenskapen. Men även det kan förstärkas av uppvärmningen och framförallt hur haven interagerar med atmosfären och skapar djupare regionala svängningar i väder, både extrem hetta och kyla. 

– Det är inte så överraskande. Vi kan förvänta oss mer frekventa och extrema väderhändelser både när det gäller kyla och värme. De händer oftare och de blir också värre, det kan vi säga säkert i den senaste IPCC-rapporten, säger Johan Rockström. 

”Politiker tonar ner allvaret”

Forskaren kritisk till dem som framför allt pratar om hur vi ska anpassa oss till extremvädret.

– Det behövs, men vi får inte börja se det här som normalhändelser. Vi ska se det som varningsflaggor och signaler att det är helt nödvändigt att fasa ut olja, gas och kol nu. 

Han tycker att den svenska politiska debatten saknar en riktig diskussion om hur det ska gå till. De skenande priserna på bensin och diesel fått majoriteten av riksdagspartierna att ställa sig bakom en sänkt bränsleskatt, under EU:s lägstanivå. 

– Jag förstår reaktionen, för det är tufft för många, men man måste göra det på ett annat sätt. Höga energipriser bevisar bara än mer att vi måste göra oss oberoende av import av gas, olja och kol. Här gäller det att hålla fast vid ingångna klimatavtal.

– Vi har andra sätt att hjälpa låginkomsttagare som drabbas värst, och det svenska jordbruket att ställa om eller kompensera dem på andra sätt. 

Flera partiledare tonar ner allvaret i frågan och söker enkla lösningar, menar han. Nu måste man hjälpa människor och industri att snabbt ställa om. 

– Det finns en inställning att man ska lösa klimatkrisen i framtiden, att man kan vänta på ny teknologi. Men det handlar om att fasa ut fossila bränslen nu. Vi ska inte planera för 2030 eller 2040, utan för 2023.