Rockströms varning för ”climate endgame”: Vi underskattar risken

Uppdaterad 2022-08-11 | Publicerad 2022-08-10

Världen blundar för risken för extrema klimatförändringar.

Nu varnar forskarna för att de värsta skräckscenarierna är ”farligt outforskade”.

– Om vi kommer upp i fyra, fem grader handlar det om ett planetärt katastrofläge, ett ”endgame” för den mänskliga civilisationen, säger klimatforskaren Johan Rockström.

Följ ämnen

I samband med Parisavtalet 2015 kom världens länder överens om att sträva efter att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. De senaste åren har varningarna duggat allt tätare – inte minst från FN:s klimatpanel IPCC – om att världen är på väg att missa målet med mer extremväder, havsnivåhöjningar, bränder och torka som följd.

Men bilderna som målas kan ändå vara alltför ljusa, enligt en studie som nyligen publicerats i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences.

Fram till nu har forskarna framför allt granskat resultatet av mellan 1,5 och 2 graders uppvärmning på jorden.

Allt medan studier av det värsta scenariot med betydligt högre temperaturökningar – och som kan innefatta att hela samhällen kollapsar och mänskligheten på sikt utplånas – är ”farligt outforskade”, enligt studien.

”Icke obetydlig sannolikhet”

En av författarna är Johan Rockström, som är chef för tyska Potsdam-institutet för klimatforskning.

–  Vi underskattar risken för att vi når de värsta scenarierna. När man tittar noggrant på de körningar av klimatmodeller och studier av klimatkänslighet som gjorts ser vi att det finns en icke obetydlig sannolikhet att vi kan nå över fyra grader.

Vad skulle det innebära?

– Redan vid tre grader kommer sannolikt en tredjedel av världens befolkning att leva i regioner där det blir svårt att överleva till följd av hälsorisker orsakade av extrem värme och mat- och vattenbrist. Om vi kommer upp i fyra, fem grader handlar det om ett planetärt katastrofläge.

Klimatforskaren Johan Rockström.

Värmer sig själv

Vad betyder det?

– Ett ”endgame” för den mänskliga civilisationen, som vi känner den. Risken när uppvärmningen når höga nivåer på grund av våra utsläpp av växthusgaser är att jorden börjar värma upp sig själv i stället för att kyla ner sig, som ett resultat av en rad självuppvärmande processer, som att jorden tar upp mer värme när Grönlandsisen försvinner eller metangas och koldioxid släpps ut när permafrosten tinar.

Johan Rockström pekar på att vi i dag inte vet exakt hur mycket varmare det måste bli för att den mänskliga civilisationen ska krascha, eftersom vi inte tidigare har varit där.

– Här behövs mer forskning. Än så länge håller de stora tröskelsystemen, Grönland, regnskogarna och permafrosten, trots otrolig stress. Men det finns i dag inte en enda studie som sätter temperaturnivåer för de olika trösklarna, när vi trillar över de här brytpunkterna. Den här luckan vi måste fylla igen.

”Akut att få svar”

Skogsbränder i sydvästra Frankrike.

Dagens klimatmodeller bygger enligt Rockström på antagandet att vi inte korsar någon tröskel, trots den betydande risken för att så är fallet.

– Vi vill att IPCC initierar en specialrapport för brytpunkterna. Det är inte helt lätt att bygga in sådana här ickelinjära förlopp i klimatmodellerna, men allt fler jordsystemsmodeller analyserar risken för återkopplingar och trösklar och det är akut att vi får svar.

Hur oroad är du själv i dag för att vi når ett ”endgame” för klimatet?

– Vi är inte på tröskeln till något ”endgame” nu, men vi måste få bättre kunskap om vad som kan trigga det. I dag är jag mycket bekymrad över att vi närmar oss punkten där vi missar 1,5 grader.

Fel signaler

Den svenska valrörelsen har hittills knappast fokuserat på klimatet. Hur ser du som forskare på det?

– Vi ser så mycket belägg för att vi behöver öka tempot i omställningen till fossilfritt. Och så ser vi ändå en så nedtonad klimatdebatt. Det är en stor besvikelse. Det är också oroväckande, sett till vår roll i världen. Om ett av världens rikaste välfärdsländer inte klarar omställningen utan sänker bensinskatten, hur ska vi då kunna räkna med att länder som Nigeria, Brasilien och Indien investerar i omställningen? Det skickar helt fel signaler till omvärlden.

Vad skulle du vilja höra från klimatminister Annika Strandhäl (S)?

– Att hon utlovar en stor investeringsplan värd miljarder kronor för att påskynda omställningen i alla sektorer. Och att regeringen tar initiativ till att uppgradera våra mål så att vi är fossilfria mycket tidigare än 2045. De mål vi har i dag är inte linje med vad vetenskapen för att klara 1,5 grader.

”Topprioritering”

I ett mejl till Aftonbladet uppger Annika Strandhäll att tre graders uppvärmning inte är acceptabelt:

– Vi riskerar att förstöra vår enda planet och förutsättningarna att leva och bo på många platser. Fler länder måste göra mer fortare så vi klarar av att begränsa uppvärmningen i linje med Parisavtalets mål.

Hur ser du på att klimatet hittills tagits så lite plats i valrörelsen?

– Klimatomställningen är vår tids ödesfråga och en topprioritering för oss socialdemokrater i valet. Samtidigt har vi en situation där många oroar sig för ökade kostnader på mat, drivmedel och el och hur de ska få vardagen att gå ihop, det är naturligt att det tar plats i valrörelsen och något som Socialdemokraterna tycker är viktigt. Som klimatminister kan jag konstatera att det vore bra både för folks plånböcker och klimatet att bryta beroendet av fossil energi från bland annat Ryssland.