Krigsförbrytarnas fria liv i Sverige – under falsk identitet
Polisen: ”De ska känna att vi flåsar dem i nacken”
Uppdaterad 2022-02-14 | Publicerad 2022-02-13
Polisen misstänker att det finns en mängd krigsförbytare som gömmer sig i Sverige under falsk identitet.
Migrationsverket har också gjort en rad anmälningar då asylsökande angett att de begått brott i sitt hemland.
– Man anger det som ett asylskäl, säger Patricia Rakic Arle, chef vid polisens krigsbrottsgrupp i podden Aftonbladet Krim.
En 49-årig kvinna som återvänt från IS kommer snart få sin dom i ett unikt mål.
Hon är den första som åtalats i Sverige för krigsförbrytelse genom användande av barnsoldat. Hon misstänks ha låtit en av sina söner delta i träningsläger och sedan i väpnade strider.
Bland bevisen finns bland annat flera bilder – varav en visar hur den då 13-årige sonen poserar vid ett staket med spetsade huvuden.
”Anger brott som asylskäl”
Ärendet har utretts av krigsbrottsgruppen vid polisens nationella operativa avdelning, Noa.
Chefen för gruppen, Patricia Rakic Arle, berättar i senaste avsnittet av podden Aftonbladet Krim att de för närvarande har nära ett 70-tal pågående förundersökningar.
Många av ärendena som kommer in till polisen bygger på vad enskilda asylsökande själva berättat för Migrationsverket, att de begått brott i sitt hemland.
– Man har tillhört någon militär gren eller någon milis. Man anger det som ett asylskäl för att man då inte kan återvända till hemlandet, säger Patricia Rakic Arle.
I sådana fall medger reglerna inte asyl, men det kan bli ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
”Ska inte bli fristad”
Men den här typen av brott är ofta svårutredda, främst för att de skett utomlands men också för att de kan ligga längre tillbaka i tiden.
Sedan krigsbrottsgruppen bildades 2008 har åtal väckts i 14 fall. Det motsvarar i genomsnitt ett ärende om året. Den siffran, menar Patricia Rakic Arle, säger något om hur svårt det är att hitta bevisning som kan stå sig i en rättegång.
Hon tillägger att svensk polis vänder på varje sten – inte bara för att lagföra grova brottslingar och ge offer upprättelse. Utan också för att Sverige inte ska bli en fristad för krigsförbrytare.
”Ska flåsa dem i nacken”
– Har man begått ett sådant här brott så ska man aldrig kunna slå sig till ro här och tro och känna att man aldrig kommer att bli påkommen, säger Patricia Rakic Arle. Finns det personer som gömmer sig här, som har begått de här brotten så ska de känna att vi flåsar dem i nacken helt enkelt.
– Likadant om man har rest från Sverige för att begå brott i andra länder, så ska man inte kunna komma tillbaka och tro att ingen kommer bry sig om vad jag har gjort där borta.
Att det ändå finns krigsförbrytare som lever fritt i Sverige som inte upptäckts, anser Patricia Rakic Arle är klart, bland annat med hänvisning till fall där offer känt igen gärningsmän på gatan eller flyktingförläggningar, och angett deras namn.
– Men när vi söker i våra register så finns inte de personerna. Alltså kan vi misstänka att en hel del personer finns här med falska identiteter.
Hur många det kan röra sig om är omöjligt att bedöma säger Patricia Rakic Arle, men menar att det rör sig om ett stort mörkertal.
Senaste avsnittet av podden Aftonbladet Krim belyser fallet med barnsoldaten och hur polisen utreder krigsbrott.