Sprängda tågbron i Ukraina kan leda till världssvält
Uppdaterad 2022-05-10 | Publicerad 2022-05-07
På måndagen sprängdes en strategisk järnvägsbro – för att stoppa Ukrainas veteexport.
Nu riskerar miljontals människor i Afrika att svälta ihjäl.
Hungersnöden har blivit Rysslands senaste vapen i kriget.
Läget på Afrikas horn – en handfull länder i Östafrika som under lång tid balanserat på torkans rand – var alarmerande redan innan Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari.
Att regnperioder slår fel är inget nytt i Etiopien, Sydsudan och Somalia. Men de senaste årens extrema torka bedöms ha förvärrats till följd av klimatförändringarna.
På bara två år har antalet kritiskt hungriga globalt dubblats från 135 miljoner till 276 miljoner. Och nu kan situationen förvärras ytterligare. Enligt FN:s livsmedelsprogram WFP håller en ”seismisk” hungerkatastrof på att breda ut sig, som även drabbar människor från Västafrika till Jemen och Afghanistan.
– Med den ryska invasionen står vi nu inför risken för svält på fler platser runt om i världen, sa FN-rapportören Michael Fakhri i mars.
Minst två miljoner barn kan svälta ihjäl om inget görs.
Maten sitter fast
Ukraina är ett land med 40 miljoner människor, som producerar mat till 400 miljoner människor. Mer än hälften av det vete WFP distribuerar som nödhjälp kommer härifrån.
Åtminstone tills nu.
Sedan krigets inledning har Ryssland blockerat Ukrainas hamnar i Svarta havet och minerat farleder. Och enligt WFP sitter 4,5 miljoner ton spannmål – mat som skulle kunna rädda liv – just nu fast i containrar i ukrainska hamnar.
– Inget av spannmålet kan användas just nu. Det bara väntar där. Världen behöver snabbt den här maten, säger WFP-chefen Martin Frick, enligt nyhetsbyrån DPA.
Livsmedelspriserna, som var höga redan före kriget, har nu nått rekordnivåer.
”Mellan liv och död”
– Medan vi kan stå emot det i vår del av världen får dessa höjda priser förtvivlade följder för de mest utsatta människorna i världen. Bara en prisökning på en procent eller två kan betyda skillnaden mellan liv och död, säger Anne Poulsen, direktör för WFP:s nordiska kontor i Köpenhamn.
Ukrainska myndigheter har försökt kompensera exporten över Svarta havet genom att i stället skeppa ut spannmålet från landets hamnar på floden Donau, i Ukrainas sydvästra del.
Bara en enda järnvägslinje förbinder flodhamnarna med resten av landet.
I förra veckan bombade Ryssland den strategiska Zatoka-bron längs järnvägen två gånger. Och på måndagen sprängde Ryssland bron en tredje gång, med oklara skador som följd.
Hunger som vapen
Att förstöra Ukrainas spannmålsexport kan tjäna olika syften för Ryssland, enligt den tyske jordbruksministern Cem Oezdemir. Utöver att skada Ukrainas ekonomi kan den egna jordbruksexporten gynnas – samtidigt som risken för massvält kan fungera som ett påtryckningsmedel mot resten av världen.
– Med den ökande hungern i världen försöker Ryssland öka trycket. Samtidigt kommer den massiva ökningen av marknadspriserna (på mat) väl till pass för Ryssland eftersom det skapar intäkter för landet, sa han på måndagen, enligt Reuters.
Indien har förts fram som en möjlig ersättare, som skulle kunna täcka upp för en del av bortfallet av ukrainskt spannmål. Men som Aftonbladet rapporterat har landet drabbats av en extremhetta i klimatkrisens spår. Och guvernören i Punjab – landets kornbod – uppger att veteskörden väntas minska kraftigt i år.
”Fasansfulla val”
Bland hjälporganisationerna som ska försöka lindra hungersnöden i Östafrika och undvika en massiv svältkatastrof växer nu oron. Inte minst eftersom flera länder har tvingats rikta om biståndspengar till den nya krigszonen i Europa. Eller som i Sveriges fall överväger att ta pengar från biståndet för att lägga på flyktingmottagning hemma.
– Med skyhöga livsmedelspriser och oljepriser kommer klyftan mellan WFP:s finansieringsbehov och tillgängliga medel att fortsätta att växa. Vi uppmanar därför våra regeringspartners att behålla stödet i en tid då de humanitära behoven aldrig har varit större och antalet kritiskt hungriga så förtvivlat högt, säger Anne Poulsen.
Vad blir följden annars?
–Det skulle få dramatiska följder. Det skulle tvinga mina kollegor på fältet till fasansfulla val, att bestämma vem som ska få mat och vem som ska få gå utan.