Så toppstyr SD skånska kommunen: Kör över allt

Lokala styrena som är SD:s skyltfönster – och skräckexempel

Publicerad 2021-11-27

Sverigedemokraternas maktövertagande i en rad sydsvenska kommuner har i många fall varit turbulenta och oförutsägbara.

Inför valet ska SD-politikerna i Sölvesborg utbilda kommunpolitiker runt om i landet i ödmjukhet, för smidigare maktskiften efter nästa val.

– Den sämsta mandatperioden under mina 40 år som politiker, säger Anders Larsson (C) oppositionsledare i Hörby kommun som sedan valet 2018 styrs av SD.

Kommunhuset i Hörby är fyrkantigt och i grå betong. Lite skämtsamt har det sagts att formen passar den bunkermentalitet som råder i kommunens SD-styre.

Efter valet 2018 gick en våg av maktskiften över kommunerna i Skåne och Blekinge. Sverigedemokraterna hade inte lyckats ta sig hela vägen fram till regeringsmakten i Stockholm, i stället blev det kommunerna i södra Sverige som skulle visa att sverigedemokrater var regeringsdugliga.

Kommunhuset i Hörby.

Det var tre kommuner som stod ut, där SD knep den åtråvärda posten som kommunstyrelsens ordförande. Det är en kommuns högsta politiska position. Kommunerna som skulle bli partiets skyltfönster var Hörby, Bromölla och Sölvesborg.

Turbulent efter maktskifte

I Hörby, den kommun där SD fick starkast stöd i hela landet, fick partiet över 35 procent av rösterna i kommunalvalet. Med stöd av Moderaterna tog de över styret.

I Bromölla tog SD över och styrde i minoritet, med stöd av M och KD.

I den traditionellt S-ledda kommunen Sölvesborg, i Blekinge, tog Sverigedemokraterna över makten tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och ett lokalt parti.

Tre år senare och med ett år kvar till valet har SD:s skyltfönster ett brokigt cv att visa upp.

Hörby har under det Sverigedemokratiska styret dragits med en massflykt av kommunala tjänstemän och hård facklig kritik om en osund arbetsmiljö.

– Man får inte reda på någonting, allting toppstyrs. De kör över allt, säger Anders Larsson, centerpartist och oppositionsledare i Hörby.

Allt som oftast har kommunen tagits upp som ett avskräckande exempel på hur det blir när SD får makt.

– Man kan inte ens dricka en kopp kaffe och prata normalt som vi gjorde förr i tiden. SD:s sätt att driva politik är toppstyrning och skrämselpropaganda, säger Anders Larsson.

I Bromölla gav Sverigedemokraterna upp och lämnande över styret till en S-ledd koalition.

Kvar finns Sölvesborg.

Anders Larsson (C) oppositionsledare i Hörby kommun.

En ensam kronjuvel

Stadshuset i Sölvesborg är byggt i mörkrött tegel. Byggnaden består av två huskroppar förenade med ett valv där texten ”Sölvesborgs kommun” tronar i guldfärgade bokstäver. Här brukar fotograferna vilja att Louise Erixon ska stå när de ska ta bilder.

Louise Erixon, Sverigedemokraterna, ordförande i kommunstyrelsen i Sölvesborgs kommun.

– Sölvesborg tas ofta upp som ett lyckat exempel i ett maktskifte där SD varit en del, säger Louise Erixon.

Sölvesborg som blev den kommunala kronjuvelen efter valet 2018. Här bröt Moderaterna och Kristdemokraterna tabut tillsammans med ett lokalt parti och började samarbeta med Sverigedemokraterna. Louise Erixon blev kommunstyrelsens ordförande.

Kommunen var betydelsefull på flera sätt. Det är partiledaren Jimmie Åkessons hemort, och han har suttit i Sölvesborgs kommunfullmäktige i över 20 år. Louise Erixon var inte heller vilken politiker som helst, hon var Åkessons sambo.

Mycket har hänt de här fyra åren. Louise Erixon och Jimmie Åkesson har skilt sig och Erixons parhäst, moderaten Emilie Pilthammar, fick lämna sina uppdrag efter att ha poserat opassande på en bild tillsammans med två andra politiker.

Kulturkriget kommer till Sölvesborg

Kommunen har ofta använts som ett skräckexempel på vad som händer när SD tar makten, när den annars ganska stillsamma lokalpolitiken byts ut mot kulturkrig och debatter om regnbågsflaggan ska hissas på kommunens flaggstänger eller inte.

Johanna Beijer är socialdemokrat och oppositionsledare i Sölvesborg.

– Vad har de lyckats med? De har lyckats med att skapa dålig stämning, vi har inte haft så många manifestationer och demonstrationer eller så mycket känslor under en mandatperiod som vi har haft nu.

Johanna Beijer (S), kommunalråd och andre vice ordförande i kommunstyrelsen i Sölvesborg.

Innan valet 2018 hade Socialdemokraterna styrt kommunen i över 30 år.

– Det har varit mycket signalpolitik – tiggerifrågan och regnbågsflaggan, ta bort modersmålsböckerna på biblioteket. Eftersom SD är det största partiet har de också satt tonen, säger Johanna Beijer.

– De har velat att det skulle bli ett maktskifte på riktigt och de ville sätta en ton på Sölvesborg. Men den politiken har inte riktigt nått ut till invånarna. De som inte tycker det är viktigt med modersmål och biblioteksplan eller bosättningslagen, de har inte märkt av det, fortsätter hon.

SD-politikerna ska lära sig ödmjukhet

Men själva maktskiftet och anpassningen till det nya politiska landskapet har gått relativt lugnt till i jämförelse med de andra kommunerna där SD kommit till makten.

– En stor orsak till att vi har kommit så långt, är att vi har hittat ett bra samspel med tjänstemännen, säger Louise Erixon.

– Vi gick in med en ganska ödmjuk inställning. Vi ville inte gå in med någon slags attityd och peka med hela handen. Vi var ödmjuka inför att vi inte visste hur det gick till på insidan. Vi hade inte ens ett kontor på kommunhuset förut.

Sverigedemokraterna i Sölvesborg har tagit fram en modell för hur ett maktskifte fungerar. Inför valet ska de resa runt och utbilda SD-politiker i andra kommuner där det finns möjlighet för partiet att ta makten.

– Vi kommer förmodligen se fler maktskiften och där vill vi ta vårt ansvar som har gjort resan på ett lyckat sätt, säger Louise Erixon.

”En stor orsak till att vi har kommit så långt, är att vi har hittat ett bra samspel med tjänstemännen”, säger Louise Erixon.

– Politiken vill en massa men har man inte tjänstemän som vill utföra då kan man sitta där med sin förändringsvilja. Ledordet är ödmjukhet; att ha en ödmjuk inställning och kunna välja sina strider och inte alltid ta varje strid. Det är det budskapet vi vill förmedla.

– Jag tror verkligen på att bygga ett lag tillsammans med tjänstemännen och det pratar jag ofta om när jag träffar andra kollegor från runt om i landet, säger Louise Erixon.

Nakna kommunchefer

Kärvare har tjänstemännen i den lilla kommunen Hörby mitt i Skåne haft det. Det politiska styret har anklagats för klåfingrighet, dålig arbetsmiljö och tystnadskultur. Ett stort antal kommunala chefer har köpts ut och slutat.

– Nu har de fått medarbetare på plats som är fogliga. Det finns ingen spontanitet under fullmäktigemötena, det är ingen av tjänstemännen som vågar yppa vad de vill från hjärtat. Sen kan de mycket väl komma och säga vad de tänker i pausen. Det är så toppstyrt, säger Anders Larsson (C).

Kommunstyrelsens ordförande i Hörby, Cecilia Bladh in Zito (SD).

Raden av skandaler kulminerade när två kommunala chefer klädde av sig och badade nakna i poolen under en konferens. Den nytillträdda kommundirektören fick hård kritik för hur hon hanterade saken och fick till sist också sluta.

Den politiska ledningen fick kritik för sina bristande reaktioner på nakenbadandet.

Kommunstyrelsens ordförande Cecilia Bladh in Zito (SD) vill inte intervjuas om hur mandatperioden varit i Hörby kommun. I flera veckor har vi sökt henne på via mail och sms. När hon tillslut svarar på mail och ber om att få frågorna skickade till sig är det både början och slutet på den konversationen.

Anders Larsson suckar.

– De undviker media så mycket de kan.

Relationen till tjänstemännen avgörande

Johan Wänström är lektor på Linköpings universitet och forskar på samspelet mellan politiker och tjänstemän. Han menar att det som hänt i Hörby är ovanligt men inte unikt. Det kan bli svårt för alla partier att hantera ett maktskifte, särskilt när partiet som SD inte någon erfarenhet av att styra.

– Partierna måste förstå att tjänstepersoner och politiker har olika roller och man måste bygga relationer både med tjänstemän och med andra politiker, säger Johan Wänström.

– Har man dem emot sig då blir det oerhört mycket svårare att få igenom sin politik.

Johan Wänström är lektor på Linköpings universitet och forskar på samspelet mellan politiker och tjänstemän.

Men Johan Wänström tycker också att det ska finnas möjlighet för politiker att ta strid mot sin förvaltning.

– Politikerna har fått ett mandat från väljarna att besluta i olika frågor och då måste de också hitta ett sätt att utöva den makten.

– Ibland kan man säkert råka ut för att en enskild tjänsteman motarbetar något och som inte går att ha kvar. Men jag tror inte på att man ska börja med att byta ut alla tjänstemän för då får man en väldigt lång inkörssträcka, säger Johan Wänström.