Indiens vapen mot gräshoppor: Drönare och dj

Sofia Eriksson/TT

Publicerad 2020-06-05

Drönare, brandbilar, oljud och hög musik. Det hoppas Indien ska hjälpa i kampen mot de glupska gräshoppor som har invaderat landet – som redan har fullt upp med att tackla coronapandemin.

Musiken ekar över fälten. Den kommer från en bil med ett externt högtalarsystem som brukar användas vid bröllop och som ibland kallas dj-bilen. Den här gången handlar det dock inte om någon fest – utan om en förhoppning att det höga ljudet ska få gräshoppor att lämna odlingarna i Uttar Pradesh.

"Dj:s är inte bara för sång och dans. De är också effektiva när det gäller att skrämma bort gräshoppor" twittrar polisen Rahul Shrivastava som har publicerat ett videoklipp som visar ljudexperimentet i full gång.

Kom över gränsen

Mitt under brinnande pandemi har Indien drabbats av den största invasionen av ökengräshoppor på nästan 30 år. De kom hungriga i miljontal över gränsen från Pakistan i början av maj och har tuggat i sig livsviktiga grödor i flera västligt belägna delstater, däribland Rajasthan, Punjab, Madhya Pradesh, Gujarat och Uttar Pradesh.

Ökengräshoppan är den gräshoppa som orsakar störst förödelse på grund av sin hastighet och förmåga att snabbt föröka sig, enligt FN-organet FAO. En vuxen gräshoppa kan flyga upp till 15 mil och äta sin egen kroppsvikt varje dag. En svärm kan sträcka sig över ett område på många kilometer.

Regeringen har växlat upp ansträngningarna för att bromsa djurens framfart och har bland annat sprejat gift från drönare. Och lokalt försöker lantbrukare jaga bort djuren genom allt från eld och smällare till att spela på trummor och kastruller.

"Naturkatastrof"

Indiens stora nedstängning under coronapandemin har raserat ekonomin och gjort miljontals människor arbetslösa och hungriga. Många lantbrukare har inte heller kunnat ta hand om sina skördar på grund av logistiska svårigheter – och nu hotas linser, bönor och bomull av de glupska gräshopporna.

– Bönderna gråter. De vet inte vad de ska ta sig till. Det är som en naturkatastrof, säger Bhagirath Choudhary, chef för tankesmedjan South Asia Biotechnology Centre, till Thomson Reuters Foundation.