Varningen: Skövlingen av Amazonas kan skapa nästa pandemi

Av: Staffan Lindberg

Publicerad:
Uppdaterad:

Amazonas avverkas allt snabbare.

Nu höjs varningar för att skövlingen av världens största regnskog kan föda nästa pandemi.

– En sak vet vi och det är att det finns många virus därute, säger Louise Carlsson på Världsnaturfonden.

Professor Alessandra Nava är veterinär och forskare och arbetar sedan flera år tillbaka med att samla in kroppsvätskor från fladdermöss, råttor och apor till en biobank i brasilianska Amazonas. Genom att kartlägga de virus som cirkulerar i regnskogen hoppas forskarteamet kunna minska risken för dödliga epidemier.

När hon först fick höra om coronaviruset fylldes hon av en overklig känsla, berättar hon för Unearthed, organisationen Greenpeace journalistiska nättidskrift.

– Jag blev alldeles kall i magen. Det var insikten att det vi förväntat oss verkligen hade hänt.

Medan stora delar av den brasilianska ekonomin står still till följd av coronakrisen visar data från Brasiliens rymdforskningsinstitut Inpe att skövlingen av världens största regnskog accelererar.

Torsten Krause, Amazonasexpert och hållbarhetsforskare vid Lunds universitet.
Foto: Lunds universitet
Torsten Krause, Amazonasexpert och hållbarhetsforskare vid Lunds universitet.

Överförs i gränszon

Det är i gränszonen mellan orörd natur och områden som påverkats av storskaligt jordbruk och gruvdrift som risken för nya smittor är som störst. Varje gång människan tränger in i en tidigare orörd miljö som en tropisk regnskog ökar risken för virusöverföring.

Brasiliens president Jair Bolsonaro, som själv liknat coronaviruset vid ”en liten influensa”, hoppas inom kort driva igenom ny lagstiftning som gör det möjligt att förvandla stora områden av Amazonas till betes- och åkermark.

Nu varnar forskarna för att den snabba avverkningen kraftigt ökar risken för framtida – ännu värre – pandemier.

Oklara följder

– Där man har ett område med en enorm biologisk mångfald som Amazonas och samtidigt en allt mer inkräktande mänsklig aktivitet i form av urbanisering, vägar, avskogning och utvinningsindustrier som timmer och gruvor, så har man receptet för hur virus spiller över, säger David Wolking, forskare vid University of California till Unearthed.

Torsten Krause är Amazonasexpert och hållbarhetsforskare vid Lunds universitet och befinner sig just nu i den colombianska delen av regnskogen på ett forskarutbyte. Han betonar att vi bara är i början av att förstå det ekologiska samspelet i Amazonas och att mycket ännu är okänt.

– När man stör ett element i det här samspelet vet man inte vilka följderna blir och hur det kommer att påverka människor i långa loppet, säger han.

Barriär försvinner

För några år sedan orsakade avverkningen av regnskog i Ecuador ett utbrott av rabies, berättar Krause.

— I det fallet handlade det om att boskap som betade skövlad regnskogsmark drog till sig rabiesbärande fladdermöss.

Foto: Världsnaturfonden
Louise Carlsson, naturvårdsexpert på Världsnaturfonden

I slutet på nittiotalet spreds nipahviruset i Malaysia till människor från fladdermöss via grisar sedan man huggit ner regnskog, berättar Louise Carlsson som är naturvårdsexpert på Världsnaturfonden, WWF.

– Om vi hugger ner eller bränner skogen tränger vi ut vilda djur som då måste söka sig närmare människorna. Den naturliga barriären försvinner, säger hon.

”Många virus därute”

Upp till tre fjärdedelar av alla nya smittsamma sjukdomar kommer till människan via djur, uppger Louise Carlsson. En siffra som ökat på senare år.

– En sak vet vi och det är att det finns många virus därute. Långt ifrån alla kan infektera människor, men det är möjligt att det kan komma nya pandemier från Amazonas och andra regnskogar som är värre än den vi ser nu.

Hur orolig ska man vara att en sådan pandemi kommer?

– Hur vi tar hand om oss själva och naturen går hand i hand. Om vi inte förbättrar vår relation till naturen utan fortsätter att handla med vilda djur och skövlar regnskogen, då borde vi vara oroliga, Louise Carlsson.


PODD De ”okända” farorna i klimatkrisens spår

Vår planet mår inte bra och det är vi människor som förstör den. Trots larm, stora miljökonferenser och skolstrejker så kan det vara helt kört för att rädda jorden. I boken ”Åtta steg mot avgrunden: Vårt framtida liv på planeten” så har Jonathan Jeppsson, nyhetschef på Aftonbladet, gått igenom vad vi har att vänta oss de kommande årtionden när det gäller klimatet. Hur kan den pågående pandemin påverka klimatet och finns det någon form av hopp för jordens överlevnad?

 
Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN