Konsten att räkna med döden

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
Italien är det land i Europa som drabbats värst av coronaviruset med fler än 21 000 döda.
Foto: Claudio Furlan
Italien är det land i Europa som drabbats värst av coronaviruset med fler än 21 000 döda.

Har ovanligt många personer dött av covid-19 i Sverige? Att jämföra antalet döda med hur det ser ut i andra länder är vanskligt, har statsepidemiologen Anders Tegnell sagt. Men ärligt, hur svårt kan det vara?

Den pandemi som sedan en tid tillbaka håller Europa och resten av världen i ett järngrepp håller i Sverige på att utveckla sig till ett sifferkrig där antalet döda i olika länder ställs mot varandra. Hur väl står sig Sveriges siffror jämfört med andra länders? Inte alls, säger kritikerna som menar att Folkhälsomyndigheten består av "talanglösa tjänstemän" och att Sverige är på god väg att bli "Nordens Italien".

Statsepidemiologen Anders Tegnell säger att det är svårt, i praktiken omöjligt, att jämföra ett land med ett annat.

Sant är dock att länder som Norge, Danmark och Finland har betydligt färre antal döda per miljon invånare än Sverige. Å andra sidan ligger Sverige bättre till än länder som Belgien, Nederländerna, Storbritannien och Italien.

"Väldigt olyckligt"

Fram till och med den 15 april hade Sverige 1 203 registrerade dödsfall på grund av covid-19.

TT: Är det många?

– Ja, det är många och jag tycker att det är väldigt olyckligt att vi hamnat i det här läget. Vi vet att en stor andel av dem, kanske hälften, är kopplade till smitta på våra äldreboenden och det är verkligen en lärdom vi måste dra från det här, att titta på hur vi organiserar våra äldreboenden och den arbetskraft som jobbar där för att undvika den här typen av situationer, säger Anders Tegnell.

Att jämföra Sverige med andra länder är däremot betydligt svårare, enligt Tegnell. En orsak är att vi registrerar dödsfallen olika, men kanske främst för att alla länder befinner sig i olika skeden av pandemin. Hur det i slutändan går vet vi inte förrän pandemin är helt över.

Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet, som till vardags arbetar med att utveckla smittspridningsmodeller, ser också problem med att jämföra antalet döda i olika länder rakt av.

– Det ger en beskrivning av läget just nu, men det säger ingenting om hur framtiden ser ut, säger han.

Nackdel blir fördel

– Om jag var intresserad av att jämföra olika länder hade jag tittat på båda två, det vill säga dels på hur många som hittills dött per miljon invånare, dels hur dödstalen verkar förändra sig. Att ett land har ett litet antal döda är ju positivt, men det finns en risk för en 'backlash' när man börjar släppa på restriktionerna, att det kommer en andra våg. En uppenbar nackdel om många smittas i början är fler döda, medan fördelen kan vara en större flockimmunitet i ett senare skede, säger Tom Britton.

Därutöver kan det finnas demografiska skillnader och skillnader i hur stor andel av befolkningen som utgörs av riskgrupper som gör jämförelser länder emellan svåra. Ett exempel är år 2018 då ovanligt många svenskar dog. Dels på grund av en osedvanligt svår influensasäsong, dels på grund av värmeböljan senare samma år. Detta fick till följd att ovanligt få dog året efter, eftersom många ur de mest sårbara grupperna redan hade dött. Så få svenskar som dog 2019 har det inte dött sedan 1977.

Om detta innebär att fler eller färre kommer att dö av den pågående pandemin är det ingen som vet. Exemplet visar dock att något så till synes oskyldigt som det svenska sommarvädret kan ha betydelse för i vilken utsträckning vi påverkas av ett virus från Kina flera år senare.

Publicerad:

LÄS VIDARE