Eliasson omplaceras – men behåller lönen

helskärm

Dan Eliasson omplaceras från MSB till regeringskansliet, i sällskap med tidigare petade myndighetschefer.

– Han landar mjukt, säger Louise Bringselius, forskare inom ledning och förvaltningspolitik.

Dan Eliasson lämnar uppdraget som generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) efter den beryktade resan till Kanarieöarna. Han fick inte sparken, utan begärde själv att förflyttas, vilket regeringen godkänner.

Att få sparken som generaldirektör är nämligen näst intill omöjligt.

– Det regeringen kan göra är att omplacera generaldirektörer från deras uppdrag i en myndighet till en roll inom regeringskansliet, säger Louise Bringselius, docent vid Lunds universitet och forskare inom ledning och förvaltningspolitik.

Nu väntar en tjänst vid regeringskansliet, i sällskap med tidigare petade myndighetschefer, i det som i nedsättande termer beskrivs som elefantkyrkogården. Eliasson, som har en tidsbestämd anställning till slutet av 2022, får behålla sin titel och sin lön på drygt 160 000 kronor, men är inte längre myndighetschef.

Stark anställningstrygghet

Att en generaldirektör sitter säkert på sin tjänst klargjordes i fallet med Maria Ågren, den tidigare generaldirektören på Transportstyrelsen. 2017 fick hon som första generaldirektör i modern tid sparken av regeringen, efter den så kallade it-skandalen vid myndigheten. I det rättsliga efterspelet ogiltigförklarade Arbetsdomstolen uppsägningen och konstaterade att den saknade laglig grund.

– Det har klargjort hur situationen ser ut för generaldirektörer. Nämligen att man har en väldigt stark anställningstrygghet, säger Bringselius.

Statliga myndighetschefer saknar näringslivets fallskärmar och anställningstryggheten är tänkt att göra det attraktivt att ta en tjänst som generaldirektör. Det ses också som en garanti för att separera politik och förvaltning, säger Bringselius.

– I och med att de har tryggheten vågar de agera självständigt och ta ansvar utan att bli en vindflöjel efter politiska önskemål. Att man i stället värnar om sin etiska kompass.

Men oberoendet ska inte överbetonas, enligt Bringselius.

– När de blir omplacerade väntar nya uppdrag av regeringen, som att leda olika utredningar. Men regeringen kan också välja att inte ge dem några uppgifter, eller ens ett nytt kontor.

Landar mjukt

Att Eliasson valt att avgå har skett i samråd med regeringen, enligt inrikesminister Mikael Damberg.

– Eliasson landar mjukt i och med att han behåller sin lön. Prestigeförlusten är nog den tunga delen. Och glädjen i rollen han lämnar, att leda myndigheten, säger Bringselius.

Dan Eliasson informerade varken inrikesministern eller regeringens krissamordnare om sin resa till Kanarieöarna.

– Man kan möjligtvis fråga hur regeringens kommunikation med myndighetscheferna sett ut. Det bör varit självklart för dem att man inte gör den här typen av resor. Att man i vilket fall bör stämma av med sin arbetsgivare, säger Bringselius.

Att pressen blev så stor på Eliassons avgång beror mycket på Sveriges coronastrategi, som betonar eget ansvar och flyttar över kontrollen till allmänheten.

– Att folk gör enorma uppoffringar gör att man ställer högre krav på våra ledare, säger Louise Bringselius och fortsätter:

– Det här skickar en väldigt stark signal till alla ledare i såväl politik som förvaltning, om priset för att inte leda som man lär.