Detta vet vi nu om Rakhmat Akilov – och om terrordådet

Planerade i månader * Räknade med att dö * Svor IS trohet

Uppdaterad 2018-02-01 | Publicerad 2018-01-30

Den uzbekiske medborgaren Rakhmat Akilov, 39, åtalas för terroristbrott efter attentatet på Drottninggatan i Stockholm den 7 april 2017.

Akilov ska ha förberett dådet i månader och ha erbjudit sina tjänster till terrorgruppen IS. Han räknade också med att själv dö i terrorattacken – som han erkänner sig skyldig till.

Senast uppdaterad onsdag 31 januari 2018.

SÅ PLANERADES TERRORDÅDET

  • Enligt stämningsansökan mot Rakhmat Akilov, 39, var attacken på Drottninggatan förberedd sedan månader. Han har besökt och fotograferat bland annat Drottninggatan och Hötorget.
  • Enligt åklagaren var valet av en fredag ingen slump, utan noga utvald av Akilov efter att han rekat i city flera gånger. Planen var att döda så många människor som möjligt.
  • Till en av flera personer han haft chattkontakt med ska han ha skrivit att han ”ville köra över otrogna”.
  • Akilov ska under attacken ha skickat bilder inifrån lastbilen till en annan person.
  • I lastbilen fanns en hemmagjord anordning med bland annat gas och spikar, som var tänkt att explodera och döda fler. Enligt vad Akilov uppgett i förhör räknade han med att själv dö där på Drottninggatan.
  • Tiden före dådet bodde Akilov i tält i ett skogsområde i Vårby, uppger han i förhör. Den egentillverkade bomben säger han att han byggde på ett berg i närheten.
  • Akilov ska långt innan attacken haft kontakt med minst 13 olika personer med terrorkopplingar, det framgår via chattkonversationer från Akilovs mobil. De ska bland annat ha diskuterat hur man gör en egen bomb.

DETTA VET VI OM RAKHMAT AKILOV

  • Rakhmat Akilov är född och uppvuxen i staden Samarkand i Uzbekistan och är uzbekisk medborgare.
  • Akilov ansökte om uppehållstillstånd i Sverige 2014, men fick avslag, även efter överklagan.
  • Han är utbildad svetsare, men ska i Sverige ha haft olika jobb inom bygg- och saneringsbranschen.
  • Akilov ska ha varit skriven på en adress i Spånga i västra Stockholm, men förmodas ha bott i Vårberg i södra Stockholm.
  • I februari 2017 överlämnades utvisningsärendet av Rakhmat Akilov till polisen. Akilov blev papperslös, gick under jorden och levde fram till attacken på Drottninggatan som gömd.
  • Han ska tidigare ha separerat från sin fru, som arbetar i Turkiet. De fyra barnen bor kvar i staden Samarkand.
  • Brodern Olim Akilov har i en intervju med Aftonbladet beskrivit sin bror som ”ovanligt intelligent” och ointresserad av religion.
  • Akilov ska ha uttryckt sympatier för terrorgruppen IS på nätet och i en mobil som beslagtagits finns videor där han svär trohetsed till IS. Motivet till attentatet ska enligt åtalet ha varit att tvinga Sverige att dra tillbaka sitt militära stöd i kampen mot IS i Irak och skrämma Sveriges befolkning.

DETTA VET VI OM ATTENTATET I STOCKHOLM

Klockan 14.53 fredagen den 7 april 2017 kommer larmet – en lastbil från bryggeriet Spendrups har kapats intill Adolf Fredriks kyrka i centrala Stockholm.

Under den 500 meter långa färden i hög hastighet längs Drottninggatan dödas fem personer och ett femtontal skadas allvarligt.

  • Akilov har dokumenterat attentatet med egna bilder och filmer. En dryg timme före dådet spelade han in en film på Odenplan där han säger att ”nu är det dags att döda otrogna”.
  • Efter att ha kapat lastbilen körs den runt kvarteret och in på Drottninggatan. Knappt fem timmar senare vet man att Rakhmat Akilov är den som sitter bakom ratten.
  • Enligt vittnen fortsätter lastbilen i hög fart, och körs i sicksack, kanske för att skada så många som möjligt. 19 människor mejas ner. Många befinner sig utanför Centralbadet.
  • Dödsfärden tar slut när lastbilen kraschar in i varuhuset Åhléns och fattar eld. Föraren flyr från platsen, först till fots och sedan med tåg. En slumpartad flyktväg, enligt försvararen Johan Eriksson, då Akilov räknat med att själv dö i attentatet.
  • Dådet leder till en massiv polisinsats och vid 20-tiden på fredagskvällen kan Rakhmat Akilov gripas i Märsta, norr om Stockholm. Han har kort före gripandet uppträtt märkligt i en butik.
  • Flykten är väldokumenterad av utredarna. Flyktvägen har kunnat följas via bland annat mobilmastuppkopplingar och övervakningsfilmer. Efter dådet tog han sig via T-centralen till Arlanda terminal 4. Från flygplatsen fortsatte han till Märsta där han kom till en bensimmack och sedan greps på Steninge Allé klockan 19.55.
  • Akilov har sedan dess suttit häktad på sannolika skäl misstänkt för terrorbrott.
  • Rakhmat Akilov ska ha sagt i förhör att han är muslim och tillhör terrorsekten IS. Enligt 39-åringen ska ”ordern” om attentatet på Drottninggatan ha kommit direkt från terrorgruppen IS. Varken IS eller någon annan organisation har dock tagit på sig dådet.
  • Rakhmat Akilov har uppgett själv i förhör att han var missnöjd med antalet döda, målet var 40–50 dödsoffer.
  • Redan vid häktningsförhandlingen erkände Akilov sig skyldig till terrorbrott. I samband med åtalet framkommer via försvarsadvokaten att Akilov erkänner att han har och har försökt att döda ett stort antal människor.
  • Enligt åklagaren finns inga andra misstänkta än Rakhmat Akilov.

Rättegången mot Akilov beräknas ta två månader.

DETTA VET VI OM RÄTTEGÅNGEN

Den 30 januari åtalas Rakhmat Akilov, 39, för terrordådet i Stockholm.

Den omfattande rättegången förväntas pågå i två månader.

  • Brottsutredningen omfattar cirka 9 000 sidor material. Det är förhören med Rakhmat Akilov själv, de cirka 150 målsägande i målet, ett stort antal vittnen och omfattande telefon- och chatttrafik.
  • Rakhmat Akilov åtalas för terroristbrott och försök till terroristbrott, och har erkänt sig skyldig.
  • Rättegången inleds den 13 februari, förväntas pågå till den 9 maj och blir den största i sitt slag i Sverige. Domen ska komma före midsommar.
  • Totalt finns 155 målsägande, de som dödades och de som skadats, några mycket svårt, en del lindrigt. Men var och en påverkad av lastbilens framfart på Drottninggatan. Däremot är samtliga målsägande inte identifierade.
  • Några av nyckelfrågorna under rättegången kommer att vara hur och när Rakhmat Akilov radikaliserades. Vilka hans motiv var. Samt om han hade några medhjälpare eller kopplingar till extrema organisationer.
  • Åklagaren yrkar på livstids fängelse samt utvisning.
  • Under tisdagens presskonferens sa åklagare Hans Ihrman att hans mål är att Akilov ”aldrig ska kunna röra sig fritt i samhället igen
  • Akilov har två försvarsadvokater. Den ene är stjärnadvokaten Johan Eriksson, som har varit försvarare i en rad uppmärksammade mål. Fem år i rad, 2012–2017, har han utsetts till ”Advokaternas advokat”, alltså den advokat som branschkollegorna själva helst skulle anlita. Akilovs andra försvarare är Robin Söder, som jobbar på samma firma som Eriksson. Akilov ska själv ha önskat Söder som advokat, varför är oklart.
  • Åklagaren Hans Ihrman är vice chefsåklagare på Riksenheten för säkerhetsmål. Han har jobbat som åklagare i 19 år.
  • Juristen Tomas Bodström, tidigare socialdemokratisk justitieminister, är målsägandebiträde för några av offren.
  • Ragnar Palmkvist är rättegångens domare. Palmkvist är chefsrådman i Stockholms tingsrätt och har tidigare bland annat varit kanslichef på Domarnämnden.

Nicole och Torbjörn Zetterholm, tillbaka på Drottninggatan nästan ett år efter terrorattacken.

VITTNENA

Tusentals människor rörde sig på och nära Drottninggatan under Rakhmat Akilovs vansinnesfärd.

Polisen har förhört ett stort antal personer som var på platsen.

Flera av dem har även berättat om den ödesdigra eftermiddagen för Aftonbladet.

Nicole Zetterholm, 31, och Torbjörn Zetterholm, 38. Paret filmades av en övervakningskamera när de gick med en barnvagn och sin 3-åriga dotter och 6-årige son. Filmen visar hur de lyckas fly in i en butik – sekunder innan lastbilen dundrar in i bild i rasande fart.

– Jag vet inte om jag hörde Nicole skrika, men jag tog min son och sprang in i godisbutiken. Det lät som en plogbil kom farande, säger Torbjörn Zetterholm.

Magdalena Graaf, 42. Magdalena Graaf var på väg till biografen på Hötorget med sina två söner när hon blev vittne till attacken. Hon och sönerna tog skydd på ett café och såg hur en kvinna med barnvagn blev påkörd. I vittnesförhör berättat hon att människor ”sprang och skrek”.

Magdalena Graaf har godkänt att Aftonbladet publicerar hennes namn men har inte velat kommentera vidare.

Iryna, 38. Ukrainska Iryna hade kommit till Sverige en tid före attacken. Hon rammades av lastbilen och blev av med ena benet till följd av smällen.

– Jag började gråta. Jag visste inte om jag var skadad på flera ställen på kroppen. Jag tänkte: jag är invalid, jag kommer att dö, mitt liv är över.

Tågvärdarna på Arlanda Express. Rakhmat Akilov tog efter terrordådet tåget Arlanda express till Arlanda flygplats. Två tågvärdar som skulle kontrollera biljetter konfronterade Akilov då han saknade biljett.

– Jag reagerade på att han var väldigt sliten och att han hade blod som runnit på händerna, säger en av tågvärdarna i förhör.

Kristina Thomsen Hall. Köpte smink på Åhléns kosmetikavdelning. Hennes 9 månader gamla dotter, Olivia, ville inte sitta i barnvagnen, så hon började byta till bärsele – och hörde då ett kraftigt ljud.

– Först trodde jag att det var tunnelbanan. Men sedan tänkte jag att den inte kan låta så mycket, säger Kristina Thomsen Hall.

Med Olivia i famnen vände hon sig om för att gå bort från väggen, för hon kände att något var på väg mot dem.

Precis då dundrade lastbilen in i väggen.