Därför vägrar britterna ta till sig fakta om brexit

Publicerad 2019-12-12

LONDON. Experterna hamrar enigt in att brexit blir kostsamt för Storbritannien på många sätt.

Men britterna verkar immuna mot fakta.

– Brexit är inte längre en fråga om förnuft, säger statsvetaren Nicholas Westcott.

Paradoxen har funnits där ända sedan folkomröstningen 2016. En enig kår av experter som analyserat brexit anser att det ekonomiskt är en dålig affär för landet. Rentav vansinne. Åtminstone på 5-10 års sikt.

Budskapet fyllde media inför folkomröstningen och experterna har fortsatt att göra samma bedömning ända fram till i dag.

Ändå är det väldigt få britter som ändrat inställning till brexit. Hur kan det vara möjligt?

Vi har trängt in oss i Nicholas Westcotts lilla tjänsterum i bottenvåning på University of London för att få svaret.

– Brexitanhängarna största framgång är att de lyckats göra utträdet till en kultur- och identitetspolitisk fråga, säger Nicholas Westcott omgiven av bokhyllor fyllda av vackra inbundna läderband.

Nicholas Westcott, statsvetare vid University of London.

”Känner sig ignorerade”

– Det har riktat sig till en stor grupp människor som känner sig ignorerade av samhället. Människor som säger ”lyssna på mig”. De bryr sig inte om de rationella argumenten. De vill bara att politikerna ska lyssna och göra som de säger åt dem.

Brexitkampanjens budskap till människor är att inte lyssna på experterna: ”Dom har vilselett er hela tiden. Allt kommer att bli bra".

I grunden ligger ett missnöje med att globaliseringen lämnat vissa grupper bakom sig. Inte så att de har fått det sämre. Men de har relativt sett inte fått det lika mycket bättre som de som globaliseringen gynnat mest, menar Westcott.

Ökade klyftor

När de konservativa efter 2010 började med sin åtstramningspolitik så bidrog den till att öka klyftorna. Något som i sin tur ledde till den känsla av utanförskap som drev människor att rösta för brexit.

– Så man kan säga att de konservativa skördar framgångarna av de klyftor de själva bidrog till att skapa.

Westcott lutar sig fram och slår menande ut med händerna.

– Så orättvist, tillägger han sarkastiskt på det där typiska brittiska sättet.

Statsvetaren Nicholas Westcott omgiven av böcker på sitt tjänsterum.

Den brittiske statsvetaren har skrivit många inlägg om brexits psykologi hos bland annat London School of Economics.

– Nu är folk så bundna vid sin uppfattning att fakta inte längre spelar någon roll. Brexits psykologi är att de som vill lämna inte kan överge sin åsikt eftersom de då förlorar sin självrespekt. Då spelar det ingen roll hur många experter som säger åt dem att allt kommer att bli sämre. De lyssnar inte.

Sirenerna från en passerande polisbil tränger in i tjänsterummet.

Revanschlusta och nostalgi

Westcott tror också att det i bakhuvudet döljer sig en revanschlusta hos många britter som drömmer om tiden då deras nation styrde världen. Det finns ett mått av nostalgi.

– Den nationella myten har väckts till liv av brexit. Men egentligen är brexit en strid om två visioner från det förgångna. Stormaktstiden och myten om 70-talets socialistiska paradis. De konservativa har anpassat sig till den nya tiden och blivit brexitpartiet. Labour har ännu inte riktigt bestämt sig.

”Vi har fått en permanent splittrad nation”, säger statsvetaren Nicholas Westcott.

När väljarna sa ja till brexit spelade massinvandringen en stor roll. I dag verkar den frågan till stora delar vara borta från debatten.

– Brexitkampanjen använde skickligt invandringen för att piska upp en stämning för brexit, menar Westcott. Att vi skulle kunnas återta kontrollen. Sanningen är att Londons serviceindustri skulle stanna utan invandring från övriga Europa. Sjukhusen skulle bli tvungna att stänga.

”Amputation snarare än skilsmässa”

Han menar också tiden visat att det inte är så lätt att lämna EU som många som röstade för brexit trodde och hoppades.

– Under 40 år har vi växt ihop med Europa. Det handlar om en amputation snarare än en skilsmässa. Därför är det smärtsamt och tar tid. Ska vi hugga av handen, vid armbågen eller hela armen? Det där otåliga ”låt oss bara få det gjort” existerar bara som en önskedröm.

Westcott sätter ihop handflatorna under hakan och påpekar att många lätt glömmer hur otroligt jämt det var i folkomröstningen.

– Skulle vi ha en ny omröstning i dag kanske det skulle bli 52-48 till de som vill stanna kvar i EU. Landet är splittrat 50-50. Det är problemet med att ha släppt den här anden ur flaskan. Folk är fast i skyttegravarna och kastar granater mot varandra. De kommer inte at ändra sig. Vi har fått en permanent splittrad nation.


PODD Skandalerna som kan avgöra valet i Storbritannien

I dagens Aftonbladet pratar vi med Aftonbladets Wolfgang Hansson om slutspurten inför nyvalet i Storbritannien.

 
Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen

ANNONS