Studie: Vaccinkombination kan ge starkare skydd

helskärm

En kombination av ett vektorbaserat och ett mRNA-vaccin kan stärka skyddet mot att insjukna i covid-19, enligt en ny studie.

– Det går att kombinera vaccinen med bra effekt, säger Peter Norström, professor i geriatrik vid Umeå universitet och en av forskarna bakom studien, till TT.

Enligt resultaten av Umeåforskarnas studie, som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Lancet Regional Health Europe, är risken att insjukna i covid-19 inom i genomsnitt 2,5 månader från vaccinationstillfället 67 procent lägre när man kombinerat vaccin från Astra Zeneca och Pfizer.

Vad gäller kombinationen Astra Zeneca och Moderna är risken 79 procent lägre. För de personer som fick Astra Zenecas vaccin som både första och andra dos är den i stället 50 procent.

”Bra effekt av kombination”

Resultaten visar att man genom att kombinera ett vektorbaserat vaccin med ett mRNA-vaccin kan stärka skyddet mot att insjukna i covid-19 – jämfört med om samma vaccin använts vid båda tillfällena, enligt Peter Norström, professor i geriatrik vid Umeå universitet och förste författare till studien.

– Det som är viktigast är att man här ser att det går att kombinera vaccinen med bra effekt. Och att vi inte kan se några biverkningar av detta, säger han till TT.

Även tidigare rön har visat på ett bra immunsvar då två olika vaccin kombinerats, men huruvida dessa kombinationer påverkat risken att verkligen insjukna i covid-19 har varit oklart. Men vad gäller de olika vaccinens individuella egenskaper visar studier att effekten av mRNA-vaccin är högre än den som uppnås av vektorbaserade sådana, enligt Peter Norström.

– Vetskapen att vaccinen går att kombinera är bra, men utifrån alla studier man ser i dag, så är det för mig svårt att se att man ska använda vektorbaserade vaccin överhuvudtaget om man har tillgång till mRNA-vaccin. Effekten på mRNA-vaccin är otvivelaktigt bättre – och uppgår till 90 jämfört med 70-80 procent på vektorbaserade vaccin, säger han.

”Bekräftar strategi”

Folkhälsomyndigheten stoppade i somras Astra Zenecas vektorbaserade vaccin i Sverige efter larm om bland annat blodproppar hos yngre patienter, vilket ledde till att personer som redan hunnit få sin första spruta i stället fick en andra spruta med mRNA-vaccin.

Och enligt Peter Norström styrker rönen från Umeåforskarna också myndighetens linje.

– Resultaten bekräftar den strategi man från Folkhälsomyndighetens sida har hållit efter att Astras vaccin stoppades i somras, säger han.