Liverapportering: Ryska invasionen av Ukraina
Uppdaterad 2022-11-16 | Publicerad 2022-02-12
Aftonbladets senaste rapportering om kriget i Ukraina finns nu här.
På den här sidan finns liverapporteringen från krigsutbrottet 24 februari 2022 till 13 juni 2022.
- Fastnålat inlägg
Information om rapporteringen om Ukrainakriget
13 juni 2022Hanna Olsson BergDen här rapporteringen kommer att övergå till Aftonbladet Direkt, som ni hittar här.
- Nivette Dawod13 juni 2022
Ukrainas överbefälhavare Valerij Zaluzjnyj säger att ryska styrkor fokuserar beskjutningen på norra delarna av Luhanskregionen, och ber USA att snabbt skicka haubitsar.
Valerij Zaluzjnyj har bett sin amerikanska motsvarighet Mark Milley om hjälp, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg.
”Jag har upprepat min begäran för general Milley – att hjälpa oss få fler artillerisystem av kalibern 155 millimeter så fort som möjligt”, skriver han på Facebook.
Enligt Zaluzjnyj har Ryssland satt in sju bataljonstaktiska grupper i anfallet mot Sievjerodonetsk och har återigen börjat beskjuta Ukrainas näst största stad Charkiv.
Läs hela TT:s artikel här: Ukraina vädjar om fler artilleripjäser.
- Nivette Dawod13 juni 2022
Sveriges Radio Ekot har intervjuat Ivan Goltvenko, personalchef på ståljätten Azovstal i Mariupol, som blev centralt under striderna mot Ryssland.
Han berättar att stålverket Azovstal och stålverket Iljitj är flaggskepp inom den ukrainska metallurgin.
Efter de hårda striderna är stålverket i Mariupol, som är elva kvadratkilometer stort, i ruiner. Ryssland kontrollerar nu staden.
Goltvenko säger också till SR att färdiga stålplattor till ett värde av 68 miljoner dollar, som var redo att exporteras till Europa, istället har skickats till Ryssland.
Han berättar att han försöker hjälpa stålverksanställda som flytt Mariupol att få tillfälliga bostäder och jobb.
De personer som blivit kvar i den ockuperade staden bär på hemska vittnesmål, säger han också:
– De tvingas arbeta för att få mat. En förman från fabriken berättade hur han under en dag fyllde fyra lastbilar med lik.
- Melvin Londen13 juni 2022
Två militära befälhavare i Ukraina kritiserar i The Guardian den ukrainska regeringen och den hyllade presidenten Volodymyr Zelenskyj.
Enligt dem har Kiev slutat bry sig om östra Ukraina där hårda strider fortsatt pågår. En av dem säger i artikeln att "det vore bättre om Kiev också var utsatt för hot".
Ytterligare oro i Ukraina beror på att västlig media minskat sin rapportering om kriget. Landet är nu rädda för att det här kommer leda till minskat stöd i form av vapen och humanitära medel.
I takt med att Rysslands offensiv börjat skörda framgångar har Ukraina också erkänt att landet lidit stora förluster i form av stupade soldater under de senaste veckorna.
Lesia Vasylenko, parlamentsledamot i Kiev, säger att landet fortsatt behöver hjälp av väst då befolkningen och soldaterna är psykologiskt trötta efter snart fyra månader av krig.
- Matilda Andersson13 juni 2022
Rättighetsorganisationen Amnesty International anklagar Ryssland för krigsbrott i Charkiv. Enligt Amnesty har Ryssland använt klustervapen och dödat hundratals civila.
”Det återkommande bombardemanget av bostadsområden i Charkiv är urskillningslösa attacker som dödat och skadat hundratals civila, och som därmed utgör krigsförbrytelser”, säger rättighetsgruppen i en rapport om Ukrainas näst största stad.
Amnesty har utrett 41 ryska attacker som dödats minst 62 personer och skadat närmare 200, och intervjuat 160 människor i Charkiv under två veckor i månadsskiftet april-maj. (TT)
Läs mer om kriget med Aftonbladet Plus
- Soldaterna ryter ifrån öppet – kritiserar Putin
- Experten: Så har Putin skyddat sin makt
- Fem scenarier – så slutar kriget
- Så mörkades allt för Putins elitstyrka
- Nya uppgifterna om Putins hälsa: ”Definitivt sjuk”
Varför är det krig i Ukraina?
2014 annekterade Ryssland den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i östra Ukraina. Sedan dess har delar av ukrainska Donetsk och Luhansk kontrollerats av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva. Putin har argumenterat för att Ryssland behövde försvara de här områdena mot ukrainska angrepp, som han hävdar blivit allt värre de senaste åren.
Varför invaderade Ryssland Ukraina?
Putin vill stoppa Natos expansion österut och försäkra sig om att Ukraina blir kvar inom den ryska intressesfären. Han har krävt löften om att varken Ukraina eller andra länder, som Sverige, ska ansluta sig till Nato. Han vill också att USA och Nato drar tillbaka vapensystem från flera östeuropeiska länder, som han anser utgör hot mot Ryssland.
Kriget i Ukraina – bakgrunden i nio steg
- Ukraina skakades vintern 2013–2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU.
- Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes. Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim.
- Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.
- För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.
- Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.
- Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén. Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag. I slutet av 2021 hade över 13 000 människor dödats i konflikten, däribland tusentals civila.
- I november 2021 började Ryssland samla stora trupper utmed den ukrainska gränsen. USA varnade för att en rysk invasion var förestående, men Ryssland förnekade.
- Måndagen den 21 februari erkände Vladimir Putin de ukrainska områdena Luhansk och Donetsk som självständiga och skickade vad han kallade för fredsbevarande styrkor dit.
- Torsdagen den 24 februari inledde ryska styrkor ett större angrepp mot hela Ukraina.
(Källa: AP/TT)
