Hård kritik mot staten i ny rapport om pandemin

Uppdaterad 2022-05-18 | Publicerad 2022-05-17

Sjukvården och kommunerna hade inte tillräckligt med skyddsutrustning när coronapandemin bröt ut.

Regeringen försökte hantera situationen, men insatserna dröjde.

Det skriver Riksrevisionen i en ny rapport.

Riksrevisionen har granskat statens arbete med att säkra tillgången på skyddsutrustning under coronapandemin.

De har nu släppt en rapport. Den visar att arbetet inte bedrevs på ett effektivt sätt.

Borde ha gjort mer

När pandemin bröt ut hade man på många håll inte tillräckligt med skyddsutrustning.

Bristerna i beredskapen fanns redan före pandemin. Den hade också påtalats flera gånger.

Riksrevisionen kritiserar staten på flera punkter i sin nya rapport.

Riksrevisionens bedömning är att regeringen och ansvariga myndigheter borde ha gjort mer för att lösa problemen.

– Regeringen och ansvariga myndigheter har varken ställt tydliga krav på beredskapslager eller erbjudit vägledning om hur de ska byggas upp, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

Tog en månad att komma igång

Socialstyrelsen och MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) uppmanade i februari 2020 regionerna att öka sina lager.

Socialstyrelsen gjorde på eget initiativ mindre inköp.

Men det var inte förrän i mitten av mars som regeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att säkra varuförsörjningen i vården och omsorgen.

I början av pandemin rådde stor brist på skyddsutrustning.

I det läget var bristen redan ett faktum samtidigt som förbrukningen ökade kraftigt, skriver Riksrevisionen.

– Socialstyrelsen kompletterade delvis glappet mellan huvudmännens egna inköp och deras behov. Men Arbetsmiljöverkets snabbspår, som tillgängliggjorde stora mängder godkänd skyddsutrustning, dröjde och Socialstyrelsen kunde inte dra nytta av det för sina inköp när behoven var som störst, säger Henrik Segerpalm, projektledare för granskningen.

Ingen plan eller struktur

Ett grundproblem var att det inte fanns en plan och struktur för i vilket läge staten skulle bidra. Dessutom hade inte Socialstyrelsen någon struktur för inhämtning av information om kommunernas tillgång på skyddsutrustning, vilket försvårade effektiva prioriteringar vid fördelning.

Riksrevisionen konstaterar vidare att samverkan mellan myndigheter bör förbättras.

Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket hade svårt att enas om gemensamma budskap om hur skyddsutrustning skulle användas.