Mäns våld mot kvinnor ökar under pandemin – Mathilda hjälper andra

Publicerad 2021-01-02

Mäns våld mot kvinnor har ökat under pandemin.

Mathilda Lundin, 32, berättar nu om sina erfarenheter för att kunna hjälpa andra.

– I det stadiet när man berättat om vad man blivit utsatt för, då blir det svårare att gå tillbaka, säger hon.

Under pandemin har antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinnor ökat, samtidigt som antalet anmälda misshandelsbrott mot män har minskat. Antalet anmälningar om misshandel mot kvinna, där den utpekade varit en bekant, ökade med 11 procent under november månad, jämfört med samma period förra året, enligt Brå.

Våldet förväntas öka i en tid av isolering

Även samtalen till Kvinnofridslinjen har ökat i år.
– Vi har fått in fler samtal än tidigare år. Om det beror på pandemin är svårt att säga, men våldet förväntas öka eftersom man är mer hänvisad till hemmet nu, vilket gör att man kommer närmare förövaren och att kontrollen ökar, säger Åsa Witkowski, verksamhetschef på Kvinnofridslinjen.

Åsa Witkowski Verksamhetschef för NCK:s patientverksamhet, Kvinnofridslinjen och kvinnofridsmottagningen.

Hon säger också att det finns en beredskap för vad som händer efter pandemin, och att de vill uppmuntra kvinnor till att söka hjälp. Kvinnofridslinjen är öppen dygnet runt för kvinnor som utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp, eller för anhöriga till kvinnorna som vill söka hjälp.

– Det är svårt att säga hur stort mörkertalet är, även om man ser en ökning av att våldet ökat i statistiken. Många lever mer isolerat nu och många väntar också med att söka hjälp för att de inte vill vara till besvär, eftersom de ofta förminskar problemen, säger Åsa Witkowski.

Flest anmälningar om våld i nära relationer görs efter julhelgerna, i januari månad, enligt Brås statistik. Att våldet verkar öka kring jul och nyår beror, enligt forskare och kvinnojourer, på alkohol och stress. Att brottsoffren kommer ännu närmare gärningsmännen kan också vara en förklaring, enligt polisen.

Mathilda vill hjälpa andra

En av dem som berättar att hon upplevt hur det är att leva i en relation präglad av våld är Mathilda Lundin, 32. Hon säger att det psykiska våldet är ett minst lika stort problem som det fysiska.

– Ofta kan det börja med psykiskt våld. Förövaren går in på förudmjukande, förnedrande delar om till exempel ens utseende, eller hur man är, säger hon.

Mathilda Lundin, 32.

Hon betonar också hur tufft det kan vara att försöka bygga upp sig själv igen, när man utsatts för någon form av misshandel. Många förövare försöker isolera sin partner från omgivningen, för att ingen ska märka vad som sker, bakom stängda dörrar.

– Offret blir så pass grovt manipulerat. Trots att man förstår att man blir utsatt för våld, förmildrar ofta förövaren misshandeln. Förövarens ord blir till slut som en slags lag.

Finns hjälp att få

Mathilda Lundin säger att det kan finnas flera faktorer som leder till ett uppvaknande för den som utsätts för våld. Hon trycker på vikten av att våga ställa frågan, om man misstänker att någon i ens omgivning utsätts för våld, och hon uppmanar till att alltid anmäla det till polisen.

– Om omgivningen inte reagerar på det som sker, blir det en bekräftelse på att det förövaren gör är mer okej. Men om de frågar, bekräftar de att de ser vad man blir utsatt för.

I många fall drar sig personen, som utsätts för våld, undan från sin omgivning. Det kan handla om rädsla för att någon ska upptäcka det våld man utsätts för, men det kan också bero på att förövaren ofta ser till att kontakten till familj och vänner försämras.

– Förövaren är oftast inte bara elak, utan även snäll. Men man lever i tystnad, man isoleras från vänner och familj för att det ska stanna inom hemmet. Det blir en bekräftelse på att det du lever i är okej, säger Mathilda Lundin.

Hon beskriver att det ofta kan uppstå ett komplicerat förhållande, mellan utövaren av våldet och den utsatta.

– Förövaren blir mer eller mindre en drog, ett missbruk man går tillbaka till. Han är den som misshandlar dig, men han är också den enda som tröstar dig och ofta den enda som vet vad du blir och blivit utsatt för. Banden mellan förövaren och den utsatta blir ofta mycket starka då misshandeln sker utanför andras vetskap. 

Arkivbild.

Vaksam på förändrat beteende

Om du misstänker att någon i din närhet utsätts för våld i hemmet, kan du vara vaksam på olika tecken. Det kan handla om fysiska skador, men också på ett förändrat beteende hos personen som utsätts för våldet.

– Framför allt i en tid av isolering där vi träffar varandra allt mindre fysiskt är det viktigt att uppmärksamma signaler som tyder på att en person inte mår bra i sin relation, säger Mathilda Lundin.

Förutom stödet från anhöriga och närstående, vill hon uppmana de som utsätts för våld, att berätta om det.

– I det stadiet när man berättat om vad man blivit utsatt för, då blir det svårare att gå tillbaka. Skulle en vän berätta för mig i dag, hade jag gjort allt i min makt att få henne att berätta om det för sin familj och nära vänner. För när man berättar sin hemlighet, är det mycket svårare att gå tillbaka. Du är inte längre ensam om att känna till misshandeln du är utsatt för. Man kan söka tröst och hjälp hos sina vänner, professionell hjälp och kvinnojourer, i stället för att gå tillbaka till mannen som utsätter dig.

Startat stiftelse

Tiden efter att Mathilda Lundin tog sig ur förhållandet har varit, och är än i dag, svår. Nu vill hon uppmärksamma våldet mot kvinnor och har, tillsammans med andra kvinnor, startat Her house foundation en stiftelse vars syfte är att stötta, främja och stärka kvinnors hälsa. Her house foundation förmedlar bland annat bostäder till kvinnor som är i behov av ett hem efter att de tagit sig ur en våldsam relation, och en tid på skyddat boende. Mathilda har nyligen också lanserat plattformen Herown, som bland annat delar andra våldsutsatta kvinnors historier. Syftet är att bryta tystnaden och erbjuda en plattform för våldsutsatta i olika stadier att kommunicera med varandra.

Hit kan du vända dig om du är utsatt för psykisk eller fysisk misshandel:

– Polisen: Vid akutnödläge: 112. I annat fall: 114 14

Unizon samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld.

- Kontakta Kvinnofridslinjen på 020-50 50 50, eller besök hemsidan.

- Roks, Riksoganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige: 08-442 99 30, info@roks.se eller deras chattsida: rokstjejjourer.se

- Brottsofferjouren ger stöd till dig som utsatts för brott och slussar dig vidare till rätt kontakter: 0200-21 20 19.

– Socialtjänsten: Om du vill prata med någon som arbetar på socialtjänsten kan du ringa växeln i din kommun och be att få bli kopplad till socialtjänsten.

- RFSL, brottsofferjour för HBTQ-personer, erbjuder samtalsstöd via telefon, 020 – 34 13 16, och epost stod@rfsl.se.

- Alla barn kan få hjälp via Bris, Barnens rätt i samhället. De nås på telefon 116 111, eller via chatt på bris.se.

- Jourhavande präst kan hjälpa med akut samtals- och krisstöd: Ring 112 och be om att få bli kopplad till jourhavande präst.

- Ungarelationer.se, en stödplattform för unga (15-20-åringar) som utsätts för våld i sina partnerrelationer, erbjuder chatt varje kväll kl 20-22.

- Manscentrum i Stockholm och länsstyrelserna i Malmö och Stockholm har öppnat telefonlinjen "Välj att sluta" som riktar sig till våldsutövare: 020-555 666