Tingsrättscheferna: Inte kaos i rättssalarna

Erika Nekham/TT

Uppdaterad 2021-01-04 | Publicerad 2021-01-03

En stökig rättegång med gängkriminella i Stockholm väckte debatt om stämningen i rättssalarna.

Och rapporterna om ordningsstörningar i svenska rättssalar har visserligen ökat, men landets tingsrättschefer känner inte igen sig i bilden av kaos, visar en enkät som TT genomfört.

"Era mammaknullare. Hora. Hela bunten."

Den utpekade gängledaren höll inte igen när han efter flera ordningsstörningar avisades från rättssalen, mitt under pågående förhandling i ett stort narkotikamål vid Södertörns tingsrätt. Ljudklippet från förhandlingen fick spridning i en artikel i Expressen , dessförinnan hade Dagens Nyheter skrivit om "kaoset" i rätten. Rapporteringen kring rättegången ledde till en debatt om stök och oordning i landets rättssalar.

"När kriminella använder rättssalarna som sin egen fritidsgård visar det på ett system som blivit passé", skrev exempelvis den liberala debattören Daniel Claesson i Dagens Juridik.

Använder mobil

Men hur är egentligen (o)ordningen i de svenska rättssalarna? TT har tagit del av statistik från Domstolsverket, och skickat ut en enkät till landets 48 lagmän, alltså högsta cheferna över respektive tingsrätt.

Statistiken visar att antalet rapporterade ordningsstörningar vid landets 48 tingsrätter tydligt har ökat de senaste åren, en minskning har dock skett i år vilket är en följd av pandemin. Detta gäller såväl på tingsrätterna i stort, som specifikt inne i förhandlingssalarna. Som ordningsstörning räknas störande agerande som gör att ordningsvakterna behöver ingripa.

– Det allra vanligaste är avvisning, om någon är högljudd, påverkad eller på annat sätt stör ordningen. Inne i rättssalen kan det vara att man från åhörarplats kommunicerar med parterna, är högljudd eller använder mobiltelefon, säger Joakim Eklund, biträdande säkerhetschef vid Domstolsverket.

Fler vakter

2015 var det totala antalet ordningsstörningar 65 stycken, varav 32 skedde inne i en förhandlingssal. 2019 låg siffrorna på 163 respektive 87. Joakim Eklund ser tre förklaringar till ökningen av ordningsstörningar. En är större rapporteringsbenägenhet, den andra att betydligt fler ordningsvakter är anställda vid domstolarna i dag än tidigare, vilka ser och agerar mer. Den tredje förklaringen är att det faktiskt skett en reell ökning.

40 av tingsrättscheferna har besvarat enkäten (i något fall har den besvarats med hjälp av säkerhetsansvarig), och av dessa anser 72,5 procent att ordningen generellt är "mycket god". Resterande andel svarar att den är "god".

Majoriteten uppger också att de inte känner igen sig i den situation som beskrivits i fallet vid Södertörns tingsrätt – inget liknande har hänt vid deras respektive domstol.

Gängkonflikter

Magnus Widebeck, lagman vid Nyköpings tingsrätt, anger dock att sådant händer då och då.

"Rättssaker väcker känslor. Vissa har dålig impulskontroll och är ovana vid en situation där någon i rummet, ordföranden, bestämmer vem som har ordet och att övriga ska sitta tysta och stilla och lyssna och vänta på sin tur", skriver Widebeck.

Han betonar ordförandens ansvar att ingripa på ett tidigt stadium, och att nolltolerans gäller. I vissa fall kan avvisning av dem som stör behövas.

"Det brukar få dem att dyrt och heligt lova att sköta sig, bara de får komma tillbaka till rättssalen."

Nära 9 av 10 lagmän svarar också att de upplever att ordningsstörningarna ligger på ungefär samma nivå som för några år sedan.

"De mål där det kan förekomma är ofta familjemål med parter utan ombud, stora omfattande mål där många suttit häktade extremt länge, det finns ”gängkonflikter” eller liknande i bakgrunden", skriver Uppsala tingsrätts lagman Catarina Barketorp, som samtidigt betonar att ordningsstörningar är mycket ovanliga.

Blivit "du"

Dan Sjåstad vid Blekinge tingsrätt tror att en eventuell ökning kan bero på samhällsutvecklingen, där myndighetspersoner inte ingjuter samma respekt längre.

"Det har från många myndigheter varit en medveten strategi att i sitt vällovliga bemötandearbete kanske ibland bli för mycket "du" med den rättssökande. Vi har dessutom allt fler invånare som ifrågasätter myndighetspersoner på ett övergripande plan", skriver han.

Från Domstolsverkets håll följer man utvecklingen med fler rapporterade ordningsstörningar, enligt Joakim Eklund.

– Procentuellt är det en illavarslande trend, men tittar man på de faktiska talen ska man se till att vi 2019 hade totalt 163 ordningsstörningar på 48 tingsrätter, där vi varje år hanterar 200 000 mål och ärenden. I faktiska tal är vi relativt förskonade, säger Joakim Eklund.

Händelsetyp:År:
201520162017201820192020 (t.o.m. 23/11)
Hot504850445853
Ordningsstörning65819812616389
Händelsetyp:År:
201520162017201820192020 (t.o.m. 23/11
Hot8661167
Ordningsstörning324451778747