Brottsutredningar ökar snabbare än åklagarna

helskärm

Åklagarmyndigheten begär 186 miljoner kronor mer 2022.

Begäran motiveras bland annat med att grova våldsbrott kräver mer resurser.

Sedan 2019 har åklagarna blivit fler och vid slutet av 2020 var antalet för första gången över tusen. Men för att klara av en växande ström av resurskrävande grova brott så uppger riksåklagare Peta Lundh i budgetunderlaget till regeringen att myndigheten behöver fortsätta att växa.

De brott där åklagare hösten 2020 lade ned mest tid per brottsmisstanke är mord, grov misshandel, sexualbrott, rån och allvarliga narkotikabrott. Sammantaget har antalet brottsmisstankar i åklagarledda förundersökningar om dessa resurskrävande brott ökat med 15 procent på ett år och med 39 procent de senaste fyra åren, står det i budgetunderlaget.

Samtidigt har antalet åklagare under fyraårsperioden ökat med 8 procent.

För att visa på den växande arbetsbördan pekar Åklagarmyndigheten även på att antalet brottsmisstankar som berör sexualbrott/våldtäkt var 77 procent fler 2020 än 2015.

Antalet brottsmisstankar som berör vapenbrott har ökat 40 procent sedan 2015. Brottsgruppen mord och dråp har ökat med 49 procent och rån 43 procent mellan 2015 och 2020.

Åklagarmyndigheten skriver också att aldrig tidigare har hemliga tvångsmedel använts i så stor utsträckning som i dag.

Myndigheten bedömer att man behöver omkring 1 200 åklagare och 30 åklagarrevisorer 2025 för att klara sitt uppdrag. I dag är antalet åklagare 1 032. För att nå det målet bedöms anslagen behöva öka med 186 miljoner kronor 2022, 54 miljoner 2023 och 53 miljoner 2024.

"Vår bedömning för de kommande tre åren är att en utebliven satsning riskerar att leda till en inbromsning av verksamheten", säger riksåklagaren i ett pressmeddelande.