Vem utmanar Trump i striden om Vita huset?

Med kongressvalet i ryggen höjer amerikanerna blicken mot presidentvalet 2020. För Demokraterna är det bråttom att vaska fram en kandidat som kan utmana Donald Trump.

Sannolikt krävs en politiker med styrka, som inte räds att gå i närkamp och som kan nå fram till väljare på landsbygden.

Ballongerna hade knappt slutat falla på valvakorna förrän startskottet gick för nästa val. De närmaste månaderna lär ett stort antal demokrater offentliggöra sina satsningar på Vita huset. Att energi krävs för att ge republikanen Donald Trump en match är tydligt.

– Presidenten är en kraft av ett eget slag – alltid på offensiven, alltid aggressiv, inte alltid sanningsenlig. Den som utmanar honom måste ha närvaro och kunna gå till motattack, säger Byron Dorgan, tidigare demokratisk senator från North Dakota som nu arbetar som advokat och undervisar i statsvetenskap i Washington DC.

Generationsskifte?

Han tolkar Demokraternas seger i representanthusvalet som ett tecken på att väljarna vill ha politiker på plats som kan bromsa president Trumps "värsta impulser". Men han är också självkritisk och säger att det egna partiet de senaste åren varit dåligt på att tala om politiska idéer och vad man står för.

– Plus att vi har låtit Republikanerna framstå som att de är det patriotiska partiet.

Dennis Goldford, professor i statsvetenskap vid Drake University i Iowa, gör en liknande analys. Han noterar att Demokraterna har problem, att man tappat stöd i viktiga väljargrupper och inte kommit särskilt långt i sin självrannsakan efter nederlaget i presidentvalet 2016.

– Just nu har partiet ingen självklar presidentkandidat. Och vem det än blir måste han eller hon klara av att nå ut till vita väljare på landsbygden, där Trump har sin bas.

Lägg därtill att det generationsskifte som många efterlyste efter det förra presidentvalet inte ägt rum. Det bekräftas av opinionsmätningar om vem partianhängarna vill se som nästa presidentkandidat. Listan toppas av den 75-årige tidigare vicepresidenten Joe Biden, följd av Vermontsenatorn Bernie Sanders, 77.

– Jag kallar det politisk kolesterol som täpper till artärerna, alla dessa åldringar som står i vägen för nya unga ledare, säger Dorgan.

Stigande stjärna

Yngre aspiranter med minoritetsbakgrund finns förvisso i spekulationerna. Den 54-åriga Kaliforniensenatorn Kamala Harris, som har jamaicanskt och indiskt påbrå, nämns ofta. Likaså hennes svarta senatorskollega Cory Booker, 49, som varit borgmästare i Newark i New Jersey.

Men den kanske snabbast stigande demokratiska stjärnan är den tidigare representanthusledamoten Beto O'Rourke från Texas. 46-åringen förlorade förvisso senatorsvalet till den sittande republikanen Ted Cruz, men hans kampanj har rivit upp sällan skådat engagemang.

En annan person som möjligen kan utmana Trump på hans egen bakgård är New Yorks tidigare borgmästare, den förmögne affärsmannen Michael Bloomberg. 76-årige Bloomberg registrerade sig nyligen som demokrat, vilket tolkas som att han överväger att ställa upp mot presidenten.

Domare viktiga

På den republikanska sidan råder inget tvivel om att Trump ställer upp för omval. Han har redan samlat in över 100 miljoner dollar för sin återvalskampanj, vilket ingen sittande president gjort före honom. Och det intensiva kampanjande han ägnade sig åt inför kongressvalet kan ses som en uppvärmning.

Att Republikanerna i valet lyckades försvara sitt styre i senaten spelar kandidaten Trump i händerna. Det innebär att han kan fortsätta att utse konservativa domare, utnämningar som godkänns av senaten, vilket är viktigt för de väckelsekristna som utger en stor del av hans väljarbas.