Så avslöjade Mitrochin tusentals KGB-spioner

Joachim Kerpner

Gömde dokumenten under sommarstugan före flykten till väst

Allt kunde ha slutat med hemlig rättegång och en kula i skallen.

I stället lyckades Vasilij Mitrochin avslöja tusentals KGB-spioner.

– De mest kompletta och omfattande underrättelseuppgifterna någonsin från någon källa, anser amerikanska FBI.

Mellan 1972 och 1984 kopierade han stora delar av KGB:s arkiv i Moskva och gömde innehållet under sin madrass och olika sommarstugor, innan han lyckades smuggla ut de glödheta handlingarna till Storbritannien 1992. Där levde Mitrochin under hemlig identitet tills han dog 2004.

Arbetade på underrättelsetjänsten

Vasilij Mitrochin föddes 1922. När han var 26 år gammal började han arbeta inom den ryska underrättelsetjänsten och sändes snart i väg på olika utlandsuppdrag, bland annat i Mellanöstern och Australien.

Men i tövädret efter Stalins död uttalade han sig alltför frispråkigt, och sattes på en arkivtjänst 1956.

Omgående upptäckte Mitrochin att den nye ledaren Nikita Chrustjov hade låtit förstöra den avrättade konkurrenten Lavrentij Berijas privata arkiv, eftersom där kunde finnas komprometterande material som Berija samlat om Chrustjov och andra.

Skickade anonymt brev

I oktober 1958 blev Vasilij Mitrochin så upprörd över den ryska hetskampanjen mot att författaren Boris Pasternak tilldelats Nobelpriset i litteratur, att han skickade ett anonymt protestbrev till tidningen Literaturnaja Gazeta.

Lång tid efteråt var han orolig för att bli avslöjad, trots att han hade skrivit brevet med vänster hand.

Han visste från sin arkivtjänst hur mycket energi KGB lade ner på att spåra anonyma brevskrivare.

Arbetade utomlands

Vasilij Mitrochin älskade balett, och särskilt dansören Rudolf Nurejev som flydde från Sovjetunionen 1961.

Han kände sig personligen kränkt, när han fick reda på att KGB planerade att bryta balettstjärnans ben.

Under Prag-våren 1968 arbetade Mitrochin som arkivarie utomlands, i Östtyskland. Han lyssnade på radio från Västländerna, och blev allt mer positivt inställd till reformerna i Tjeckoslovakien.

Samtidigt hade han direkt inblick i KGB:s arbete. Av en kollega fick han höra att denne skulle ”åka till Sverige några dagar”, vilket Mitrochin förstod inte var det riktiga resmålet. När kollegan hade återvänt berättade han att Pravda skulle trycka en intressant artikel nästa dag.

Mitrochin läste artikeln om en ”imperialistisk vapengömma” som hittats i Tjeckoslovakien, och förstod direkt att kollegan placerat ut vapnen för att misskreditera landets reformvänner.

Dokumenterade KGB:s operationer

Tillbaka i Moskva i början av 1970-talet blev Mitrochin starkt influerad av de ryska dissidenternas kamp mot de kommunistiska makthavarna.

– Jag var en ensamvarg, men jag visste att jag inte var ensam, har han sagt.

Han läste människorättsrörelsens underjordiska tidning ”Krönika över aktuella händelser”, och insåg vad han själv måste göra: en dokumentation över KGB:s operationer.

Snart såg han sin chans. I juni 1972 fick Vasilij Mitrochin uppdraget att flytta 300 000 filer i KGB:s arkiv från Lubjanka i Moskvas centrum till förorten Jasenevo.

Han beslöt sig för att kopiera så mycket han kunde av innehållet. Inte bara nya handlingar, utan allt intressant han hittade från ryska revolutionen 1917 och framåt.

De första veckorna försökte han lära sig så mycket som möjligt utantill och skriva ner informationen när han kom hem på kvällen. Men det gick för långsamt.

I stället skrev han av handlingarna med pyttesmå bokstäver på små papperslappar, som han skrynklade ihop och slängde i papperskorgen. Varje kväll tog han upp skräpet igen, lade det i sina skor och smugglade ut innehållet.

Begravde anteckningarna

Sedan insåg han att det enda säkerhetsvakterna i Jasenevo någonsin sökte igenom var besökarnas väskor. Därför började han anteckna på vanliga papper, som han stoppade ner i sina jack- och byxfickor. På tolv år blev han inte kroppsvisiterad en enda gång.

Hemma i lägenheten gömde han anteckningarna under sin madrass. På helgerna tog han dem till familjens sommarstuga utanför Moskva, där han började skriva ut anteckningarna på skrivmaskin och begravde innehållet i en mjölkurna under huset.

Han ålade sig fram genom katt- och hundbajs under husets krypgrund och stötte ibland på råttor medan han grävde. Till slut hade han fyllt en mjölkurna och fyra metallådor med handlingar.

På somrarna tog han också med sig handlingar till familjens andra sommarstuga i Penza. Han klädde sig enkelt och bar allt i en ryggsäck, för att inte dra till sig uppmärksamhet.

Lyckades smuggla ut handlingarna

När den ryska armén begick övergrepp under Afghanistan-kriget, med start 1979, var Mitrochin en av få som visste att den sovjetiska armén systematiskt raserade tusentals byar och dödade en miljon afghaner.

Efter pensionen 1984 ägnade han ett och ett halvt år enbart åt att gå igenom och samla det material han hade kopierat om Afghanistan.

Samtidigt som Mitrochin överförde anteckningar till skrivmaskinstext började han fundera på olika sätt att fly.

Han tog sig både till ön Sachalin nära Japan och till Karelen vid finska gränsen för att se om han kunde ta sig över.

Och så, 1992, när Sovjetunionen fallit och de nya gränsövergångarna var dåligt bevakade lyckades han åka med nattåget till Riga i det nyligen självständiga Lettland.

I sjabbiga kläder stegade han in på den brittiska ambassaden. Han fick tala med en kvinnlig diplomat som beställde fram te, medan Mitrochin rotade bland korvar och bröd — matsäcken i resväskan — och hittade det han sökte: några av de utsmugglade handlingarna.

Avslöjade tusentals spioner

I november 1992 blev han och familjen brittiska medborgare. Exakt hur den brittiska underrättelsetjänsten fick ut hela arkivet är än i dag en hemlighet.

Efter sju år och ett intensivt samarbete med den brittiske historikern Christopher Andrew publicerades den första boken om KGB:s sanna historia.

Först då, 1999, fick världen och KGB:s arvtagare SVR och FSB kännedom om Mitrochins arkiv.

Brittiska Melita Norwood hade i nästan 40 år lämnat ut industrihemligheter, men slapp straff på grund av hög ålder, medan amerikanen Robert Lipka dömdes till 18 års fängelse.

Tusentals ryska spioner avslöjades och flera kunde dömas tack vare Mitrochin-arkivet. Trots att ryska SVR:s taleskvinna Tatjana Samolis bara några år tidigare hade sagt:

– Hundratals spioner. Det händer bara inte! Vilken avhoppare som helst kan få tag i namnen på en, två, kanske tre agenter — men inte hundratals.

I juli 2014 blev stora delar av Vasilij Mitrochins KGB-arkiv offentligt. Det kan numera studeras på Churchill Archives Centre i brittiska Cambridge.