Migrationsverket måste skärpa id-kontroll

helskärm

Det finns allvarliga brister i hur Migrationsverket och ambassader arbetar med att klarlägga identiteten på anhöriginvandrare.

Den ena handen vet inte vad den andra gör. Personer kan få uppehållstillstånd på felaktig grund, hävdar Riksrevisionen i en granskning.

– Vi är medvetna om att det finns vissa brister och att vi kan bli bättre på att jobba med det här, säger Håkan Jonsson, processledare på Migrationsverket.

– Det arbete som sker är inte enhetligt, vi har inte tydliga rutiner och inte enhetlig utrustning, säger Jonsson.

Riksrevisionen har gått igenom hur Migrationsverket, ambassader och generalkonsulat handlägger ärenden med personer som ansöker om att få flytta till Sverige som anhöriga till redan invandrade. Det är inte enskilda ärenden som har granskats utan vilka förutsättningar som har funnits för att göra ett bra och rättssäkert arbete.

Inte nöjd

Riksrevisionen är inte nöjd med den rättsliga kvaliteten.

"Särskilt allvarliga är bristerna när det gäller Migrationsverkets och utlandsmyndigheternas arbete med att klarlägga identiteten på den som söker uppehållstillstånd. Med nuvarande rutiner, resurser och ansvarsfördelning är det ingen aktör som fullt ut kontrollerar äktheten i den sökandes handlingar." skriver Riksrevisionen.

Anders Berg, projektledare för granskningen, säger att det aldrig går att vara hundraprocentigt säker i alla bedömningar.

– Men man borde höja lägstanivån. Vi lyfter Norge och Tyskland i rapporten som har utsända id-experter som kan utbilda personal, stötta dem och visa hur utrustning kan användas, säger Berg.

Information brister

Gången i ett ärenden är att personal på ambassader och konsultat tar emot ansökningar och dokument på plats, scannar och skickar dem till Migrationsverket. Intervjuer ska också göras.

– Uppdraget är att kontrollera om handlingar är manipulerade och om de ser ut som handlingar brukar göra . Sedan är det våra handläggare (i Sverige) som ska ta ställning till om identiteten är styrkt och det kanske är där det brister lite grann, i information om vad utlandsmyndigheten har gjort, säger Håkan Jonsson.

Förra året var anhöriginvandrare den näst största gruppen räknat i uppehållstillstånd. Ett beslut som tas på fel grunder kan dels leda till att en person som har rätt att få komma till Sverige inte får det, dels att personer som inte har det får invandra. Det finns risk för skenäktenskap, människohandel eller att barn tas till Sverige till vuxna som inte är deras föräldrar.

För lite pengar

Riksrevisionen har inte undersökt hur många beslut som kan ha blivit fel, bara förutsättningarna för att göra rätt.

Migrationsverket har sedan förra året övertagit kostnadsansvaret för migrationshanteringen på ambassaderna från UD. Riksrevisionen oroar sig för att verket inte får de pengar som behövs för att kunna göra ett bra jobb.

– Det finns en risk att regeringen inte tillför de resurser som krävs, här måste regeringen följa utvecklingen, säger Anders Berg.