Svenskt flygvapen baserat i Estland – flera rapporter om främmande drönare

John Granlund

UPPSALA/KALMAR/ÄMÄRI. Här baserar svenskt stridsflyg för första gången i Estland.

Flygvapenövning 18 pågår för fullt över Östersjön – och intresset är stort både från internationella observatörer och främmande drönaroperatörer.

– Det är ett regelrätt krig vi utkämpar i scenariot, säger den svenske stridspiloten med callsign ”Butler”.

På den estniska flygbasen Ämäri råder full aktivitet.

Svenska Jas Gripen klargörs samtidigt som franska stridspiloter gör sig redo inför nya uppdrag inom ramen för Natos roterande incidentberedskap som utgår härifrån.

För första gången har svenskt flyg baserats i Estland under en nationell övning.
Fiendesidan, den ”röda sidan” som kommer från öst, utgörs av åtta Jas Gripen som är baserade i Estland samt ett antal plan i finländska Åbo och på Gotland.

– Vår uppgift är att anfalla radarstationer eller flygbaser hemma, eller att vi agerar fientligt jaktflyg, säger stridspiloten ”Butler” som av säkerhetsskäl inte kan uppge sitt namn.

”Realistiskt scenario”

Flygvapenövning 18 inleddes i fredags – med ett abrupt missilanfall från den högkompetenta motståndaren mot flera svenska städer längs sydostkusten. Innan det hade svensk infrastruktur på nätet angripits i en cyberattack.

– Det här är bland de mer realistiska scenariona som vi använt hittills inom flygvapenövningen. Och det märks att luftförsvaret av Sverige blir bättre och bättre och från och med nu kan vi se att vi klarar av den här typen av utmaningar och attacker, säger överste Claes Isoz, övningsledare och flottiljchef för F21 i Luleå.

Samtidigt har intresset för övningen varit stort från både kända och främmande aktörer.

Sedan övningens start har ledningen tvingats rapportera ”flertalet” misstänkta drönarobservationer till Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must:s säkerhetskontor.

– Det är flera observationer av uav:er (drönare, reds. anm.) på flertalet håll där vi bedrivit övningen. Vem som har gjort det, om det är främmande makt som gör aktiv underrätelseinhämtning eller intresserade, kan jag inte säga. Här kan jag säga att vi har våra rutiner när vi gör observationer. Allt anmäls naturligtvis och vi har också ett arbete för att motverka och kunna utreda det här, säger Claes Isoz.

Internationella inspektörer

Och redan innan övningsstart började det internationella intresset då en grupp om fyra officerare från Ryssland gjorde en inspektion enligt Wiendokumentet som utgick från Helikopterflottiljen på Malmen i Linköping och fortsatte till Markstridsskolan i Kvarn och Göta ingenjörregemente, Ing2, i Eksjö.

– Besöket var precis innan själva övningen och pågick under den tid som förberedelserna för övningen pågick. Till exempel lämnade delar av mina förband i Luleå redan förra veckan och det har pågått en förflyttning av förband inför övningen, säger Claes Isoz.

Inspektionen har Sverige skyldighet att genomföra enligt Wiendokumentet på 72 timmars varsel och i det här fallet fick en NH90, Helikopter 14, blir ryssarnas färdmedel. Efter de ryska officerarna genomförde också en amerikansk och en slovensk grupp en varsin inspektion.

”Väldigt givande”

På Kalmar flygplats flyger en NH90, eller Helikopter 14 som den kallas i sin svenska version, flackt in över vad som i övningen är en svensk reservbas.
I scenariot har avgörande infrastruktur bombats sönder i sydvästra Sverige och högre militär chef har därför beslutat om att gruppera om till Kalmar.
Ut ur den toppmoderna helikoptern stormar åtta soldater som kvickt monterar en robot 70 på sin lavett.

I övningsscenariot ska soldaterna nu försöka stoppa stridsflyg, attackhelikoptrar och kryssningsrobotar från att förstöra Kalmar flygplats.

– Det har varit väldigt givande att få ett mer verklighetsnära perspektiv på det vi gör. Att lära oss anpassa sig till civilbefolkningen och öva mot verkliga mål, säger rekryten Linnea Fält från Göteborg som har flygvapenövningen som sin slutövning för utbildningen på Luftvärnsregementet i Halmstad.

”Historisk dag”

På Ämäaribasen dånar det över den estniska landsbygden när de svenska Jasrotarna avgår för nya uppdrag.

Det är dags för en ny anfallsvåg mot mål i Sverige.

Sveriges ambassadör i Tallinn Anders Ljunggren är på plats och beskriver den svenska närvaron som historisk.

– Det här är den största militära svenska närvaron i Estland i modern tid och den mest kraftfulla. Så det är en stor dag. Det betyder att vi menar allvar när vi säger att vi vill samverka med andra och att det gäller också Estland, säger ambassadören till Aftonbladet.