Islamistimamers ”glorior har putsats”

Ola Westerberg/TT

Uppdaterad 2019-11-05 | Publicerad 2019-10-31

Terrorforskaren Magnus Ranstorp. Arkivbild.

Å ena sidan kan de islamistiska imamerna, som regeringen nu beslutat utvisa, återgå till sina verksamheter.

Å andra sidan kan de kanske så småningom tvingas lämna landet, trots allt.

– Det är mest fördelar, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp.

Hela övningen kan tyckas lite meningslös. Imamer och andra islamister som anses utgöra hot mot rikets säkerhet, men ändå inte kan åtalas. Som sätts i förvar en tid, men släpps och inte kan utvisas trots att de enligt regeringens beslut ska utvisas.

Gävleimamen Abu Raad, exempelvis, välkomnas nu tillbaka av sin församlings talesperson.

"Kraftfull signal"

Processen har både för- och nackdelar, anser terrorforskaren Magnus Ranstorp, som studerat de imamer och andra som fallen gäller.

– Det positiva är att man har kört hela processen i väggen, så att de kan utvisas om säkerhetsläget i deras hemländer förändras.

Tre av dem är irakier, en egyptier, en ryss och en statslös.

Det är också en "kraftfull signal", anser han, mot en verksamhet som Säpo anser hotar rikets säkerhet, att säkerhetstjänsten slår ner på radikalisering.

Regeringen säger sig försöka undanröja hindren för utvisning.

"Redan rockstjärnor"

Ranstorp påpekar att flera andra länder utverkar garantier för att utvisade personer inte ska fara illa, men att det är känsligt för Sverige efter den ökända utvisningen 2001 av två egyptier, där regeringen i deras hemland gav garantier som den uppenbarligen inte höll.

Det negativa med processen att sätta imamerna i förvar och besluta att utvisa dem är att församlingar kan bli upprörda, anser Ranstorp.

– De kanske kommer tillbaka och radikaliserar ytterligare, fortsätter sin verksamhet. De är redan rockstjärnor i sina miljöer och deras glorior har nu putsats ytterligare, fortsätter han.

– Men det är bättre än att göra ingenting.