Talibaner i dag: modernare med samma ideologi

Tina Magnergård Bjers/TT

Publicerad 2021-08-29

Sist de styrde Afghanistan rådde ett skräckvälde där brutala steningar var vardag och kvinnor förbjöds att arbeta.

Nu säger talibanerna att de vill skapa ett ”inkluderande styre”. Går det att lita på? Och hur har de många åren i exil förändrat dem?

En talibandelegation på väg mot förhandlingar i Doha i Qatar tidigare i augusti, före maktövertagandet i Afghanistan.

Det har beskrivits som århundradets pr-offensiv. Kort efter att de gått in i Kabul sågs talibaner som vinkade och poserade framför vägspärrar för fotografer. En företrädare lät sig intervjuas av en kvinnlig journalist från Al Jazeera och talade med försonlig röst.

– Det är olyckligt att människor skyndar till flygplatsen. Vi har utfärdat en allmän amnesti för alla i säkerhetsstyrkorna, från högt uppsatta till de av lägre rang, så skräcken, hysterin, är ogrundad, sade Abdul Qahar Balkhi från rörelsens kulturkommission på perfekt engelska.

Nu stundar ett styre där kvinnor och tidigare regeringsföreträdare har en plats och där deras rättigheter kommer att respekteras – inom ramarna för sharialag, hävdar företrädare för rörelsen.

Talibaner vid en vägspärr i den afghanska huvudstaden Kabul.

Splittrades och flydde

Många tvivlar på den utfästelsen. Den stora frågan är vad dagens talibaner vill göra med Afghanistan – och vad de lärt sig de senaste 20 åren?

– Dagens talibaner är politiska aktörer. De förstår att de måste förhandla med Afghanistans många etniska grupper och krigsherrar för att befästa sin makt, säger Tahir Naeem Malik, professor i statsvetenskap vid National University of Modern Languages i grannlandet Pakistan, till TT.

– För 20 år sedan var de naiva när det gällde statsbyggande och de struntade i folkrätt, diplomati, kvinnors rättigheter och flickors utbildning. Nu verkar de ha lärt sig några läxor.

Efter att det förra talibanstyret störtades av USA 2001 splittrades rörelsen. Vissa höga talibaner sattes i fängelse eller hamnade i USA:s fångläger i Guantánamo i Kuba, flera flydde till städer i Pakistan eller länderna runt Persiska viken. Talibanernas politiska kansli har de senaste åren legat i den glittrande skyskrapsstaden Doha i Qatar.

Omar Samad, tidigare Afghanistanambassadör i Kanada och Frankrike, konstaterar i The Financial Times att ”viss förändring” ägt rum bland de höga mullorna som tidigare enbart kände landsbygdens byliv.

– De har rest och välkomnats av utländska ledare. De har studerat andra länder i den islamska världen, i synnerhet Pakistan men även Saudiarabien och Indonesien, säger Samar.

En afghansk kvinna tigger på motorvägen mot Bagram, norr om Kabul.

Globala talibaner?

Den nya talibanrörelsen är därmed mer internationellt orienterad. Kansliet i Doha har uppvaktats av otaliga diplomater som uppmanat talibanerna att bryta med terrorgrupper och omfamna rättigheter och normer som skulle göra dem enklare att samarbeta med.

Tahir Naeem Malik säger att budskapet åtminstone delvis nått fram och att internationellt erkännande från FN nu står högt på talibanernas agenda.

Redan i våras var det tydligt att talibanrörelsen ändrat inställning när det gäller medier, utbildning och utländska hjälporganisationer, skriver Afghanistanexperten Thomas Ruttig i en analys för forskningsinstitutet Afghanistan Analysts Network. Men dessa förändringar har sin grund i praktiska politiska skäl, inte ändrad ideologi, varnar han.

Den globala utblicken har fått åtminstone vissa talibanledare att inse att de saknar kunskap att sköta det land Afghanistan utvecklats till, noterar The Financial Times: Tusentals mil av vägar har byggts och kräver underhåll. El importeras från grannländer och måste betalas. Befolkningen har vant sig vid fungerande skolor och butiker. Bistånd som ges kommer med krav på insatser mot korruption och skydd av mänskliga rättigheter.

– De inser att de inte har expertisen de behöver. De sträcker ut handen till teknokrater och namnkunniga afghaner. De vet att de behöver dessa icke-talibaner i regeringen, säger Samad.

En taliban bevakar en kö framför en bank i den afghanska huvudstaden.

Ökad radikalisering

Men där extremiströrelsens ledarskap må ha moderniserats rapporteras utvecklingen på marken inte vara densamma. Många av rörelsens stridande ska ha radikaliserats.

Bara dagar efter maktövertagandet rapporterade FN att talibaner avrättat civila, rekryterat barnsoldater och infört omfattande begränsningar av kvinnors och flickors frihet. Lägg därtill att det terrorstämplade, fruktade Haqqaninätverket tilldelats ansvar för säkerheten i Kabul. De köande vid flygplatsen där rapporteras ha piskats och slagits med batong, något som inte ökar talibanstyrets anseende i världen.

Explosionerna utanför flygplatsen i torsdags kväll, med många döda, visar tydligt vilka på enorma utmaningar talibanledningen har att hantera.