Lisa, 15, tog sitt liv på HVB-hemmet: ”Brustit”

Skrev ned planerna i telefonen – Lex Sarah-utredning inledd

Uppdaterad 2022-03-31 | Publicerad 2022-03-26

Lisa var en ensam och sorgsen flicka. Men tillsammans med hästar kunde hon känna sig tillfreds.

Den 18 mars hittades Lisa död på det HVB-hem där hon då bodde.

I sin telefon hade hon skrivit: ”Inatt tar jag mitt liv för livet blir inte bättre, bara sämre.”

Lisa blev 15 år.

Hennes dödsannons pryds av en häst.

I slutet av den uppmanas sörjande att tänka på organisationen Suicide Zero.

I juni skulle Lisa ha fyllt 16 år men nu finns hon inte mer.

Vad gjorde att en flicka inte trodde på en framtid?

– Hon var en annorlunda tjej redan som liten, det var hon. Men för de som fick lära känna henne så var hon också en otroligt rolig person. Spontan och underbar. Men inte många lärde känna Lisa. Hon var väldigt ensam, säger mamma Carina.

Det har gått en dryg vecka sedan två poliser knackade på hos Carina i hemorten Malung där hon bor med Lisas storebror och lillasyster.

Ville skaffa kompisar på nätet

Det dottern så många gånger sagt, att hon skulle ta sitt liv, hade hon nu gjort.

I telefonens anteckningar hade hon skrivit: ”Inatt tar jag mitt liv för livet blir inte bättre, bara sämre.”

I Lisas telefon hittade mamma Carina anteckningar hon skrev samma natt som hon tog sitt liv.

Mamma Carina beskriver en tjej som enligt en psykolog hade autistiska drag, men som aldrig blev färdigutredd.

Redan i årskurs ett stack hon ut och bedömdes behöva extra hjälp. Hon fick enligt mamman sitta i ett eget rum i skolan där hon undervisades av resurspersonal, personal som byttes ofta.

Lisa kom aldrig riktigt in i gemenskapen med de andra eleverna. Hon fick aldrig någon nära vän.

– Sista gången vi träffades frågade hon mig: Mamma, hur skaffar man kompisar på nätet?

”Jamar efter Lisa”

Platsen där Lisa kände sig trygg, där hon inte stack ut, var i stallet. Hon levde för hästar.

– Hon hade en speciell förmåga med djur. Om det var problemhästar så var det hon som kunde gå in till dem, de fick förtroende för henne. Det fanns även en övergiven katt som vi fick ta hand om. Den jamar fortfarande efter Lisa, säger Carina.

Lisa älskade hästar. Hon hade en förmåga att få till och med de värsta problemhästarna lugna.

I tonåren började Lisa bli deprimerad och hade mycket ångest och sömnproblem.

Hon ville knappt duscha. I perioder vägrade hon att lämna bostaden.

Våren 2021 började hon skolvägra. Carina kunde inte längre få iväg henne på morgonen och kände att hon tappat kontrollen över situationen.

Den 27 oktober beslutade förvaltningsrätten i Falun att Lisa skulle omhändertas enligt LVU, lagen om vård av unga.

Hög frånvaro i skolan

Det konstaterades att Lisa uttryckt hot, både mot sig själv och sin familj, flera gånger. Även skolan hade gjort orosanmälningar då hon hade så hög frånvaro och även uppvisat ett dåligt psykiskt mående.

Men i stället för att skickas till ett HVB-hem hamnade Lisa på ett statligt ungdomshem, ett så kallat SiS-hem.

Detta på grund av ett utbrott hon fick hos socialtjänsten i hemkommunen.

– Hon kastade handsprit på golvet, spred ut en massa informationspapper på golvet och gick hem. Därför ansåg socialtjänsten att de inte kunde garantera andras säkerhet om hon placerades på ett HVB-hem, och de var rädda att hon skulle rymma. Då placerades hon på ett SiS-hem, säger mamman.

Lisas mamma Carina.

De fem veckorna på SiS-hemmet, som låg 93 mil från Malung, var första gången som Lisa sov hemifrån. Hon beskrev vistelsen som en lång plåga. Mamman såg hur hon mådde allt sämre.

– Hon blev utsedd som mobboffer på en gång och blev misshandlad två gånger. Vid ett tillfälle kastade några tjejer varmt te över henne och slet bort stora tussar av hennes hår. Hon vågade sig knappt ut ur rummet efter det, säger Carina.

Lisa slutade äta och i perioder vägrade hon även dryck.

Till slut fick Lisa flytta till ett HVB-hem med spetskompetens inom autismspektrat, mer anpassat efter hennes behov.

Mamman beskriver hur Lisa där fick en bra kontaktperson som hon tyckte om, och som även tog med henne för att rida ibland, den aktivitet som gjorde Lisa lyckligast av allt.

Men Lisas problem var långt ifrån över. När Carina och Lisas syskon besökte henne den 2 mars upplevde Carina dottern som väldigt nedstämd. De åkte till en simhall och badade, Lisa fick pierca sin näsa som hon önskat länge.

Men leendet nådde liksom aldrig upp till ögonen.

Carina säger att hon vädrade sin oro för hemmets personal.

– Jag sa att hon verkar må som sämst nattetid. Det var då hon hade som mest ångest, det märkte jag eftersom de elakaste sms:en brukade skickas då.

Sökningar på Youtube

På HVB-hemmet hade man dock inte nattvak, endast sovande jour, så det var först på morgonen som någon tittade till Lisa.

Och morgonen den 18 mars var det för sent.

Då var hon redan bortom räddning, det fanns ingenting att göra längre.

– Lisa hade ofta sagt att hon skulle ta sitt liv. Efteråt brukade hon säga att hon inte menade det, att det var något hon bara sa när hon var arg, säger Carina.

Men något hände med Lisa de sista veckorna av hennes korta liv, hennes mående blev sämre upplever mamman. Carina har efteråt sett hur dottern upprepade gånger hade gjort sökningar på Youtube om hur man tar sitt liv.

– Jag tror hon hade behövt hjälp att bearbeta allt hon varit med om tidigare, på SiS-hemmet.

Carina säger att hon inte känner någon ilska mot HVB-hemmet, att Lisa trots allt trivdes bättre där.

– Men de har brustit vad gäller detta och jag hoppas att de kommer att anmäla sig själva, annars måste jag göra det. Det här borde inte kunna hända en 15-åring som mår så dåligt att hon inte längre kan vara hemma.

I sin telefon skrev Lisa samma kväll som hon tog sitt liv att ”mitt självmord ska skrivas om i tidningen så soc (socialtjänsten reds. anm) får skämmas”.

Carina säger att både hon och dottern känt att samhället misslyckats i att hjälpa Lisa.

I förvaltningsrättens dom om LVU skriver rätten att det är Carina som förälder som brustit ”genom att inte tillse att hon (Lisa) har en fungerande skolgång och att hon utretts.” Att någon utredning av Lisas eventuella diagnos ännu inte gjorts berodde enligt socialnämnden på att Carina ”avslutat kontakterna med BUP och habiliteringen.”

– Det är inte så jag ser det. Jag anser att vi har en lång historik av att ha sökt hjälp men att vi skickats runt och att insatserna avslutats på grund av att Lisa vägrat medverka, säger Carina.

På HVB-hemmet där Lisa bodde när hon dog säger man att man inte kan uttala sig om enskilda fall.

”Det vi kan säga är att om det inträffar en allvarlig och tragisk händelse så inleder vi alltid en utredning och gör en egen Lex Sarah-anmälan till IVO. I en sådan ser vi både över våra rutiner och om vi brustit på något sätt och vidtar åtgärder på olika sätt för att minimera risken för att det ska hända igen. Det är givetvis fruktansvärt när det inträffar tragiska händelser oavsett skäl”, skriver hemmets samordnare i en kommentar.

Brita Sohlin (M), vice ordförande i socialnämnden i Malung och Sälen kommun, säger att de känner till Lisas död.

– Vi har nåtts av det sorgliga beskedet att ett barn hemmahörande i Malung, som vårdats utanför länet, har avlidit. Det är en tragisk händelse som vi beklagar djupt. Det inleddes direkt en Lex Sarah-utredning för att få vi ska få hela bilden klar för oss. Så nu får IVO (inspektionen för vård och omsorg reds. anm) utreda. På grund av sekretess kan vi inte uttala oss mer än så.

Även en polisutredning gällande den grövsta misshandeln av Lisa på SiS-hemmet pågår, bara någon månad före sin död var Lisa på polisförhör.

Den 8 april begravs Lisa i Malung kyrka.