Covid-19

Så slog pandemin mot drogvanorna

Av: 

TT

NYHETER

När pandemin sköljde in över världen ändrades förutsättningarna för att tillverka, distribuera och konsumera alkohol och droger.

Konsekvenserna spretar brett, men vi verkar överlag ha druckit och rökt mindre och färre har dött i överdoser än tidigare.

De hårda nedstängningar som många länder tog till i pandemins början innebar att nära hälften av världens befolkning i slutet av mars 2020 upplevde någon form av rörelsebegränsningar, konstaterar FN i en översyn.

Bilden av folktomma gator gällde också Sverige – trots den betydligt mjukare svenska smittskyddsmodellen utan utegångsförbud eller hot om böter.

När världen stängde ner oroande sig vård och vetenskap för att ohälsan skulle öka med skenade missbruk och fler självmord som följd.

Så blev det inte – ännu. Med facit i hand konstaterar Folkhälsomyndigheten (FHM) att svenskarna mått hyfsat bra under pandemins första år. Självmorden ökade inte och färre sökte vård för depression, men fler upplevde lätta stress- och sömnbesvär. Dock finns farhågor att självmorden kan komma att öka efter pandemins slut.

Utvecklingen ute i världen speglar Sverige. En studie som omfattar totalt 21 länder pekar på att självmordsfrekvensen tycks vara i stort sett oförändrad under perioden.

Men svenska undersökningar visar också att grupper som redan före pandemin hade sämre förutsättningar för god hälsa verkar ha drabbats hårdare av restriktionerna.

– Isolering har en negativ effekt på människors psykiska hälsa. Är man skör från början så kan den här påtvingade ensamheten göra det värre. Det samma kan gälla dem som är beroende av sociala träffytor, som till exempel brottas med alkoholproblem, säger Hillevi Busch, utredare vid FHM.

Mindre alkohol

Det hade kunnat vara rimligt att anta att drickandet skulle öka, som ett svar på den allmänna ledan pandemin medfört. Men sammantaget sjönk alkoholkonsumtionen med 6 procent under 2020, jämfört med året innan – trots att Systembolagets försäljning ökade. Tobaksrökningen minskade med ungefär lika mycket. Färre krogbesök och att vi rest mindre förklarar i huvudsak nedgångarna.

Men det gäller inte alla. Fem procent av befolkningen – ca 400 000 individer – verkar i stället ha börjat dricka mer.

– Mycket talar för att den här gruppen hade en hög konsumtion redan innan, och de kan alltså ha ökat sin konsumtion ytterligare, säger Björn Trolldal, utredare vid Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), som planerar en uppföljande studie.

Vid nedslag i andra länder går det att se en liknande effekt på drickandet. Undantaget är perioder av hårda nedstängningar då drickandet i stället ökat. I Belgien både rökte och drack befolkningen mer. I USA och Tyskland ökade drickandet främst bland kvinnor.

En studie som följt människor i Italien under utegångsförbudet vårvintern 2020 såg en ökning av alkoholkonsumtionen ihop med lugnade preparat, som bensodiazepiner. Det bruket fortsatte på en högre nivå även efter att undantagstillståndet blåsts av.

Generellt sett visar studier från Europa att bruket av partydroger – som MDMA och kokain – minskade, i synnerhet på helgerna. Användningen av bensodiazepiner och sömntabletter ökade i stället något och cannabisbruket låg konstant eller ökade.

Motståndskraft i narkotikabranschen

Narkotikabranschen är, precis som lagliga branscher, beroende av fungerande logistikkedjor. Det gäller inflödet av råvaror för att kunna tillverka droger och i andra riktningen – utflödet till smuggling och försäljning.

När länder och gränser stängde blev logistiken lidande. Till exempel stördes kokaintillverkningen i världens tre huvudproducentländer Bolivia, Colombia och Peru när kemikalier som behövs för att raffinera kokain inte gick att få tag i. Men exporten påverkades inte. En teori är att det funnits stora lager kokain som räckt för att försörja efterfrågan till dess att produktionen kom i gång igen. Det säger något om kokainorganisationernas uthållighet och förmåga att anpassa sig, kommenterar FN:s kontor för narkotikakontroll, UNDOC, i en rapport.

Herointillverkningen påverkades till en början marginellt i de tre länder – Afghanistan, Mexiko and Burma – som står för 95 procent av världens produktion. Men även om herointillslagen inte minskade i antal blev beslagen mindre med tiden.

Utsatt grupp

I Sverige fick det konsekvenser under pandemins första våg. Priset på cannabis fördubblades medan priset på amfetamin sjönk och heroinbristen var ett faktum. Det kompenserade langarna med att späda ut heroinet vilket medförde att brukarna tvingades köpa mer – men orenare droger – fast till samma pris. Det menar Niklas Eklund, utifrån de inspel han får som ordförande i Stockholms brukarförening.

– Många fick ta det som fanns, andra fick ersätta det med benso, säger han och syftar på att det vid tidpunkten började dyka upp okända tabletter från Östeuropa på den svenska drogscenen.

Under tiden minskade den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige med omkring 9 procent, det första pandemiåret jämfört med 2019, enligt data från Socialstyrelsen.

– Att dödligheten minskat tyder på att man sökt andra droger eller i större utsträckning gått in i behandling, säger Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, men påpekar att det är mycket svårt att undersöka saken eftersom det i Sverige inte finns någon helhetsbild över patienter i så kallad LARO, läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende.

”Kollapsad vård”

Samtidigt har stödinsatser för människor med svår beroendeproblematik drabbats hårt av pandemin.

Torkel Richert, docent i socialt arbete vid Malmö universitet, har i intervjuer med socialarbetare kartlagt hur behandlingsverksamheter under pandemins början helt lade ner, beskar sina öppettider eller ställde om till digitala möten. För hemlösa, personer med samsjuklighetsproblematik och äldre var övergången från fysisk kontakt till videokonferens svår.

– Den här gruppen fick ännu sämre möjlighet till hjälp, trygghet och sociala sammanhang.

Från brukarsidan vittnar Niklas Eklund om vad han kallar en kollapsad vårdapparat för människor i narkotikaberoende, problem han menar kvarstår än i dag till följd av smittskyddsåtgärder och pandemirelaterade personalbortfall.

– Vintertid står människor i kö utomhus i en timme i minusgrader för att få sitt metadon. Vill du förändra ditt liv så finns inga socialassistenter eller läkare att vända sig till.

ANNONS

Hjälp barnen på plats! Genom UNICEF kommer din hjälp fram.

Extern länk från UNICEF

Klicka här

Källa20192020Förändring i procentenheter
Systembolaget64,8 %76,5 %+11,6
Restauranger10,0 %6,9 %-3,1
Folkölsförsäljning4,7 %4,8 %+0,1
Resandeinförsel11,6 %4,7 %-6,8
Köp av smugglad alkohol5,7 %3,4 %-2,3
Köp via internet1,2 %1,9 %+0,7
Hemtillverkning2,0 %1,7 %-0,2
Publisert:

ÄMNEN I ARTIKELN

Covid-19

Coronaviruset

Alkohol

Kokain

Cannabis

Folkhälsomyndigheten