Trots miljonsatsningen: Bara fyra avhoppare

helskärm

Regeringens mångmiljonsatsning skulle stoppa radikalisering och politiskt våld.

Men av 145 granskade kommuner har bara fyra nazister fått hjälp att hoppa av.

Det visar SvD:s/Aftonbladets kartläggning.

LÄS OCKSÅ:
UNIK databas: Identiteterna på 80-tal svenska nazister
De är kärnan i den svenska nazirörelsen
”Det är inte skinheads, det är fullblodsnazister”
Säpo: ”Nazister som hotar rikets säkerhet ökar”

Hälften av kommunerna vet inte ens om det finns farliga nazister på orten.

Att lämna nazistmiljön är svårt och farligt. Skillnaden mellan att vara avhoppare och förrädare är liten i de organiserade nazisternas ögon. Att vara en förrädare kan betyda döden, enligt nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, NMR. Avhoppare som SvD/Aftonbladet varit i kontakt med vittnar om hot och förföljelse från organisationen.

Därför kan en nazist som vill byta bana behöva stöd – ett ansvar som den aktuella kommunen har. Det är också kommunens uppdrag att förhindra en pågående radikalisering. Regeringen har därför avsatt 35 miljoner kronor i statsbidrag som kommunerna kan söka i arbetet mot våldsbejakande extremism under 2015–2017.

3–4 personer

SvD/Aftonbladet har kartlagt hur framgångsrika kommunerna ute i landet är på att hjälpa nazister att hoppa av. Av landets 290 kommuner har 145 svarat på vår enkät. Frågan har ställts direkt till ansvariga för arbetet mot våldsbejakande extremism i kommunerna, som också sköter kontakten med den nationella samordnaren.

Resultatet visar att endast tre av de 145 kommunerna, kan säga att man de senaste åren lyckats hjälpa någon. Det handlar totalt om 3-4 personer.

109 av de 145 kommuner som svarat säger att man inte känner till om det finns några aktiva personer inom vit makt-miljön på orten.

På den nationella samordnarens hemsida går det samtidigt att läsa att Sverige har ”tagit stora kliv” i arbetet mot våldsbejakande extremism. Men runt om Sverige höjs röster om att det istället är naziströrelsen som går framåt.

I Göteborg är oron stor för att nazisterna fortsätter att vinna mark.

– Vi ser en ökad aktivitet i vit makt-miljön. Göteborgs stad har i vår analys blivit en plattform för aktioner, demonstrationer och olika former av påverkan och rekryteringsstrategier, säger utvecklingsledare Haisam A-Rahman i Göteborg.

”Kan vara hotade”

Bara Malmö, Järfälla och Ludvika är de kommuner som kan säga att man i närtid lyckats hjälpa någon. Och Enköpings kommun uppger att gymnasieskolan hjälpte en högerradikaliserad ungdom för ett par år sedan.

Malmö är en av få kommuner som har en fungerande avhopparverksamhet, vilket är en anledning till att personer blivit hjälpta.

– Vi vill inte säga exakt hur många vi hjälp eftersom personerna kan vara hotade och rädda. Vi har en fungerande avhopparverksamhet som man har högt förtroende för och som folk litar på, säger Jonas Hult, säkerhetschef i Malmö.

Det är betydligt fler som ansluter sig till farliga nazistgrupper än som hoppar av, enligt Säpo. Politiska extremister som kan vara ett hot mot rikets säkerhet, och som bevakas av Säkerhetspolisen, uppgår till ungefär 1000 individer. Då slår man ihop både militanta nazister inom vit makt-miljön och vänsterextremister inom den autonoma miljön. 2009 var den siffran 200.

I Ludvika, där också NMR:s presstalesperson Per Öberg sitter i kommunfullmäktige, berättar samordnare Anette Andersson att hon är fullt medveten om att orten är en bas för nazister.

– Det är en jätteutmaning att få personer att lämna. Det finns inget facit i det här arbetet. Just nu upplever vi jättemycket propaganda här, säger hon.

Det finns heller ingen kommun som har en specifik strategi om hur man ska hjälpa personer ur vit makt-miljön, i stället hänvisar man till den generella strategin mot våldsbejakande extremism – som fortfarande inte finns på alla orter. Ungefär 45 procent av kommunerna har en handlingsplan mot extremism idag.