Donald Trump solkar ner Obamas arv
Sannolikt går Barack Obama till historien som en av de mest framgångsrika amerikanska presidenterna i modern tid.
Ändå finns det många smutsfläckar på hans hjältegloria.
En del av hans arv är att efterträdaren blev Donald Trump.
Det är en tradition att pendeln slår med väldigt kraftiga utslag i USA. George W Bush var en reaktion på åtta år med en skandalomsusad Bill Clinton. Efter två perioder med en Bush vars storhet satt mer i efternamnet än i beslutsfattandet så fick USA en intellektuell gigant i Barack Obama.
När det var dags att byta hade USA fått nog av den distanserade men kloke beslutsfattaren och valde istället en självupptagen affärsman som har samma förhållande till sanningen som en alkoholist till spriten.
Många kommer sakna honom
Efter åtta år med en president som varit själva sinnebilden av hur en ledare ska uppträda så har pendeln åter gjort fullt utslag åt andra hållet.
Jag tror många med mig snabbt kommer att sakna Obamas intellektuella skärpa, presidentmässighet och vilja att pröva ett problem ur alla vinklar innan han bestämmer sig. Med honom i Vita huset har världen känt sig trygg i den meningen att inga vansinnesbeslut fattats.
Lite väl cool
En slutgiltig utvärdering går inte att göra innan vi vet hur mycket av hans reformer som överlever Trumps slaktkniv.
Obama förde med sig en elegans som bara kan matchas av John F Kennedy med den skillnaden att USA:s första svarta president varit garanterat skandalfri.
Kanske lite tråkig.
Kanske lite väl cool under hård press.
Jag läser en amerikansk kommentator som till och med menar att ett skäl till att Obama inte fått mer cred för sina framgångar är att han hållit en alltför låg profil och inte ägnat sig åt självberöm.
På den punkten kan vi vara helt säkra på att det blir en total förändring efter den 20 januari.
Förväntningarna är den måttstock som alla ledare mäts mot. Obamas förbannelse har varit de orealistiskt stora förhoppningar som knöts till valet av honom 2008. Han betraktades nästan som frälsaren nedstigen med en trollstav som skulle fixa allt. Hopp skänkte han men så mycket förändring blev det inte.
Obamacare
Med den måttstocken har Obama inte varit särskild lyckad.
Han bidrog visserligen till att rädda USA ur den värsta ekonomiska krisen sedan 30-talet men det är ändå många amerikaner som tvingats gå från hyfsat välavlönade arbeten till låglönejobb.
Obama har sett till att 20 miljoner amerikaner som tidigare saknade sjukförsäkring nu har samma grundskydd som de flesta människor i västvärlden. Men för att få igenom Obamacare var han tvungen till så många kompromisser att följden blev att många vanliga amerikaner i dag får betala mer för sin sjukförsäkring.
Krigspresident
Han fick tidigt Nobels fredspris men är den förste amerikanske presidenten som suttit i åtta år och hela tiden haft trupper i strid utomlands. Han lanserade sig som fredspresidenten som skulle göra slut på två stora krig men förvandlades till en motvillig krigspresident.
Den smidige basketspelaren lyckades med ständiga rörelseförflyttningar undvika att USA drogs in i Syriens inbördeskrig. Men det skedde till priset av att supermakten abdikerade som världspolis och lämnade fältet fritt för bland annat Ryssland. Något som bidragit till en oroligare värld.
Obama ville väl men hur blev det?
Backade från bomber
I efterhand kan man undra vad som hänt om Obama stått fast vid sitt löfte att hans röda linje i Syrien gick vid användandet av kemiska vapen. Tänk om han bombat Assads palats och Syriens flygvapen till småbitar istället för att backa. Hade utvecklingen i Syrienkriget sett annorlunda ut då?
Den typen av frågor kommer vi aldrig att få några säkra svar på men det går givetvis att spekulera i att kriget tagit en helt annan vändning.
Säkert är att Obama varit en betydligt populärare president i omvärlden än i USA. Om han kunnat ställa upp på valsedeln hade han varit president i många länder, inte minst i Europa.
Har satt krokben
Men på hemmaplan har få presidenter varit så motarbetade av motståndarsidan. Republikanerna har ägnat de sex senaste åren nästan enbart åt att försöka sätta krokben för Obama.
Många amerikaner har haft lika svårt att tåla hans hudfärg som hans politik. Obama har bett mycket för minoriteternas självkänsla men också fått rasismen att visa upp sitt fula tryne igen.
Personligen saknar jag honom redan även om jag med viss skräckblandad förtjusning ser fram emot Trumps maktövertagande.