Så pratar du med barnen om de är oroliga för krig

Alexzandra Persson

I veckan ringde ett barn i 10-årsåldern in till Aftonbladets redaktion. ”Blir det krig nu?”, frågade hon.

I och med den spända situationen med Ryssland är det många som undrar vad som ska hända härnäst. Men hur pratar man med sina barn om en så komplex situation?

– Vi får inte skrämma barn i onödan, säger psykologen Kata Nylén.

Har du hört talas om Ryssland? Har ni pratat om det i skolan? Det kan vara en bra början till att prata med sina barn om den ökade militära närvaron i Sverige.

Psykologen Kata Nylén menar dock att det är viktigt att man också utgår från de funderingar och rädslor som ens barn har.

– Man kan ofta vänta och se ifall barnen har frågor. Barnen kan ha hört något och därför blivit mer rädda än vad de behöver, säger hon.

– Att ge information till sina barn är bra. Men vi måste vara noga med att inte skrämma barn i onödan, det finns en skillnad i att berätta att situationen är allvarlig och att skrämmas.

Då är barnen som känsligast

Det är även viktigt att man validerar barnens rädslor och att man går till botten med varför man känner som man gör.

– Du behöver inte säga det första du gör att ”Det är absolut ingen fara”. Börja i stället med att fråga ”Hur känns det?” och ”Vad tänker du?”.

Det är positivt att barnen kommer och berättar när de har sett någonting otäckt. Därför är det viktigt att inte barnen känner skuld och skam för att de undrar.

– Om man inte har trygga vuxna att prata med så kan man bygga upp problemet till något större än vad det är.

Barn i 9–12 årsåldern kan vara extra känsliga för katastrofinformation.

– I den åldern börjar man förstå att ens egna beteende påverkar andras. Man inser att mamma och pappa kan dö och man kan börja få dödsångest. Det kan därför bli extra obehagligt med stor och svår information.

helskärm

Så skyddar du barnen från propaganda

Eftersom många barn i unga åldrar använder sig av sociala medier finns också risken att man exponeras för felaktig och skrämmande information.

Hur hanterar man barn som sett desinformation på sociala medier?

– Det är viktigt att man pratar med barnen och ber dem visa vad de sett. Det är även bra att prata föräldrar emellan.

Om man direkt ser att det rör sig om propaganda eller desinformation ska man inte bara avfärda det direkt, utan prata om det tillsammans.

– Man vill ofta inte pata om obehagliga saker och säger då i stället ”Det där stämmer inte”. Men ge det lite utrymme och var nyfiken. Fråga: ”Tror du på det här?” ”Varför tror du på det”.

Sedan kan man googla tillsammans och se vad Försvarsmakten säger om säkerhetsläget. Elever får i dag lära sig om källkritik i allt tidigare åldrar. Det är något man kan prata om ifall barnet är tillräckligt gammalt.

Kata Nylén uppmuntrar även föräldrar att kommunicera med barnens skola om man upptäcker att barnen exponeras för desinformation på sociala medier. Då kan man ha en diskussion både hemma och i skolan.