Anders, 53, dog i olyckan: ”Allt är bara ett stort varför”

Anna Sjögren

SUNNE. Tidigt på söndagsmorgonen hoppade Anders Nilsson in i bilen för att vara med på sonen Oskars folkracetävling.

När sonen skickade ett sms strax före åtta hade den fruktansvärda dödsolyckan på E45 redan inträffat.

– Jag har fortfarande impulsen att ringa honom, sen tänker jag just det, det går inte, säger Oskar Nilsson, son till Anders.

Ett ljus brinner på bordet i 82-åriga Siv Nilssons vardagsrum i den gula tegelvillan. Invid ljuset står flera bilder på Anders, hennes son. I lördags åt de två frukost tillsammans, som varje helg.

Det har gått två dagar sedan den ofattbara sorgen drabbade Siv, barnbarnen Oskar och Andreas och deras familjer. Anders finns inte mer.

– Det är tomt. Allt är bara ett stort varför, säger hon.

I söndags morse var Oskar på plats på motorbanan i Höljes för att vara med i den årliga folkracetävlingen. Han och Anders byggde folkracebilar tillsammans och pappan skulle komma dit tidigt och vara med på tävlingen. När han inte dykt upp strax före åtta började Oskar undra var han tagit vägen.

– Jag skickade ett sms och frågade var han var nånstans, berättar han.

Då hade den fruktansvärda dödsolyckan redan inträffat på E45. De två bilarna, Anders och den bil som de två unga kvinnorna färdades i, låg i slänten nedanför vägen. Och räddningstjänst, ambulanser och polis var på väg.

Såg bilder innan dödsbeskedet

Oskar försökte ringa sin pappa, men inga signaler gick fram. Och allt eftersom tiden gick började någonting kännas väldigt fel. Av en slump satte han på tv:n i husvagnen vid tävlingen och såg att det varit en olycka i Bjälverud, på sträckan Anders kört.

Sen såg de bilder på de svårt demolerade bilarna. På eftermiddagen kom polisen med dödsbeskedet till familjen.

– Det är chockerande att man får se bilderna i medier först, det kan jag känna är konstigt och synd att de publicerar dem så tidigt när något hänt, säger Andreas, som är bonusson till Anders.

Tomrummet efter Anders, som ringde sina söner och hälsade på sin mamma varje dag, känns redan av.

– Det känns bara tomt. Jag har fortfarande impulsen att ringa honom, sen tänker jag just det, det går inte, säger Oskar, Anders son och tittar på sin telefon.

– Det enda är väl att man är tacksam att det har gått fort. Han dog i smällen och behövde inte ha ont, säger han.

Ställde upp för andra

De beskriver Anders som en glad person, som älskade sin familj och som inte tänkte så mycket på sig själv och alltid ville ställa upp för andra.

– Anders var otrolig. Han var väldigt omtänksam, han hjälpte mig att sköta allt här i huset efter att jag blev änka för åtta år sedan, berättar Siv.

När Siv blev svårt sjuk i maj och var fortsatt dålig under sommaren var Anders orolig för henne. Han var hemma hos henne mer än vanligt för att se till att hon mådde bra. Nu är hon en mamma som ska begrava sin son.

Hur olyckan har gått till är det ingen som har ett svar på idag. Enligt polisen har krocken skett i hög hastighet, men i övrigt har de anhöriga inget som kan hjälpa dem att förstå.

– Det spelar egentligen ingen roll för oss hur det gick till, det är mest för andras skull så att det inte händer igen.

helskärm

”Hela bakvagnen sladdade”

Familjen var vid olycksplatsen under måndagen. Oskar hittade delar av en dekal med sitt namn på som hans pappa hade på sin bil i slänten och la dem på några blommor på minnesplatsen.

En plats de delar med de två unga kvinnornas anhöriga.

– Vi är lika ledsna för dem. Det är viktigt att ingen känner sig dömd och att man inte utser någon till syndabock, säger Andreas.

I kommentarsfält och i sociala medier har de sett människor som spekulerar och drar egna slutsatser om vad som hänt. Något som gör dem både ledsna och arga mitt i sorgen.

– En del skriver att det är idioter som kört för fort eller pratar om suicidtankar. Det går inte att hålla de kommentarerna ifrån sig, det känns som att vi inte får sörja i lugn och ro, säger Andreas.

Vägen i dåligt skick

De, liksom många andra som Aftonbladet pratar med, menar att E45 mellan Sunne och Torsby är i dåligt skick. Vägbanorna är slitna och vattenfylls lätt, det saknas mitträcke och vägrenarna är nästan obefintliga.

– Jag körde vägen på lördag kväll när det regnade. Jag ringde pappa då och sa att det var dåligt väglag. Min bil har fyrhjulsdrift men hela bakvagnen sladdade på vägbanan, berättar Andreas.

Oskar fortsätter:

– Pappa var en bra förare, men det handlar ju bara om att man kan tappa kontrollen en sekund. Man borde se till att minska följderna om olyckan sker, säger Oskar.

Hastigheten ska sänkas till 80 på vägen. Men just det tror de inte kommer ha nån effekt, folk kör över tillåtna 90 kilometer i timmen idag och gör vårdslösa omkörningar. De vill att Trafikverket rustar upp vägen och sätter upp mitträcke.

– De säger att det inte är en prioriterad vägsträcka, men hur kan det inte vara det om det kan rädda någons liv. Det var en ny olycka där igår, säger Andreas och syftar på en bil som krockade med en älg.

Starkt stöd från orten

Familjen har bjudit in till minnesstund i Sunne kyrka på tisdagskvällen. Många väntas komma, Anders var en person som många kände.

– Brandmännen som jobbade med att försöka rädda pappa har tagit det otroligt personligt. Men det är skönt att inte prata med en vägg, de är professionella men vet att de förstår och tror dem när de beklagar sorgen, säger Andreas.

Familjen känner ett starkt stöd från hela orten.

– Sunne är inte stort, de flesta känner varandra. Man är verkligen inte ensam, säger Oskar.

Så kommer ett sms till familjen. Familjen till en av de unga kvinnorna som också dog i olyckan har hört av sig genom en gemensam bekant. De skriver: Vi beklagar sorgen.