Eberhard oväntat öppen med misslyckanden

Publicerad 2018-07-02

David Eberhard.

Psykiatrikern, författaren och åttabarnspappan David Eberhard slog igenom som curlingföräldrarnas stora fiende.
Föräldrar som ständigt skyddar barnen hämmar deras utveckling, menar han.
Men mannen som tog strid mot cykelhjälmar har själv varit en pappa präglad av oro – och det är lätt att förstå varför.

Dottern Prisma dog vid födseln. När David Eberhards fru ringer från sjukhuset tror han först att det är ett skämt.

Men det är inget skämt och förlusten av det första barnet blir en vändpunkt i hans liv. Från att varje dag under mellanstadiet ha sjungit ”Tryggare kan ingen vara” blir han rädd för allt som kan hända. Plötsligt ifrågasätter han den trygga världen som inte lärt honom att hantera faror och motgångar.

Det ska komma att prägla honom både privat och yrkesmässigt. Efter barnets död omskolar han sig till psykiater.

Han får sedan – all oro till trots – två friska barn och berättar att han inte ens låter dem se Tom & Jerry för att karaktärerna slåss så mycket. David Eberhard blir även han en curlingförälder, särskilt efter separationen, och låter barnen bestämma allt i rädsla över att de inte ska vilja vara hos honom.

Samtidigt låter han syskonen gå själva till skolan, över Odenplan i Stockholm, och hör från andra föräldrar om hur farligt allting är.

Inget är svart eller vitt. Under sommarprogrammet hör man honom slitas mellan att skydda sina närmaste och inse att det inte går.

För ett antal år sedan slog David Eberhard igenom med en bok som tog strid mot hela curlingsamhället, som han menade gjorde oss alla till hjälplösa offer.

Den bilden upprepas när han beskriver interiörer från psykakuten där allt fler patienter kräver vård för sådant som för 20 år sedan knappast var akuta tillstånd (exempelvis förlusten av ett husdjur eller ett uppbrott). Han märker också att fler människor skyller sitt dåliga mående på andra och tycker att vi är ett land av trygghetsnarkomaner.

David Eberhard är otroligt öppen med sina misslyckanden, kraschade relationer, lyckorus och hur det kommer sig att han har åtta barn. Det är uppfriskande från någon som i alla fall jag tidigare uppfattat som självklar intill det kategoriskas gräns.