Terrorforskaren: Säpo söker i kända miljöer
Uppdaterad 2016-04-27 | Publicerad 2016-04-26
Säpo arbetar nu både nationellt och internationellt för att få terroruppgifterna bekräftade, enligt forskaren Magnus Ranstorp.
Högsta prioritet är att lokalisera vad hotet riktas mot.
– Polisen går in i beredskap för att snabbt kunna agera om något sker.
Säpo och polisen är mycket förtegna om hur man arbetar med informationen om terrorhotet.
Enligt Magnus Ranstorp, forskningsledare vid Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier på Försvarshögskolan i Stockholm, har Säpo nu förmodligen intensiv kontakt med andra länders säkerhetstjänster.
– Man kollar mot andra länder där de här kanske har rest in, man säkerställer stavning på namn och så vidare, säger han.
Kommer relativt ofta varningar
Om uppgifterna kommer från någon säkerhetstjänst i ett annat land har Säpo med stor sannolikhet personal i det landet. Säpo undersöker också kretsar i Sverige där man vet att IS-sympatisörer finns. Bland annat arbetar man med olika informatörer, säger Ranstorp.
– Man tittar på miljöer man känner till här hemma.
Hur trovärdig är den här informationen?
– Jag tror att det kommer sådana här varningar relativt ofta. Därför gäller det att inte hetsa upp sig för mycket. Man ska komma ihåg att terrordåd ofta sker utan varningar.
Agerar försiktigt
Enligt uppgift är det en grupp individer som är på väg, hur bedömer du den uppgiften?
– Man måste ha mer information, men visst är det möjligt att det är så. Att resa i grupp är svårare på grund av säkerhetsläget i Europa, men ofta använder man falska dokument där man har andra identiteter.
Bör man vara orolig?
– Nej, det är inte så mycket allmänheten kan göra. Man får förlita sig på att Säpo och polisen kan hantera detta.
Varför höjer Säpo inte terrorhotnivån?
– Man måste först bedöma trovärdigheten i informationen. Med tanke på vad som hände förra gången när nivån höjdes tror jag man är mer försiktig med att gå ut med information innan man vet mer.