Experten: Kräv att partierna redovisar reklamen
Uppdaterad 2018-04-25 | Publicerad 2017-08-27
Partierna måste berätta hur de marknadsför sig i sociala medier.
Det kräver Gustav Martner, före detta ordförande i Sveriges Kommunikationsbyråer och grundare av sociala medier-projektet Digital Reliance.
– Ett företag som säljer öl har skrivit under på att inte marknadsföra det oetiskt. På samma sätt borde partier ha riktlinjer, säger han.
I dag berättar Aftonbladet om Donald Trumps Project Alamo, som i korthet gick ut på att Trump-administrationen samlade in extrema stora mängder data om ca 220 miljoner amerikaner, via Facebook. Sedan delade man upp alla i mycket små målgrupper – och bombarderade dem med specialanpassade och riktade fake news-artiklar via Facebooks annonssystem.
Artiklarna och inläggen marknadsfördes via så kallade ”dark posts”, alltså riktade annonser mot utvalda målgrupper som enbart mottagarna ser.
När DN-journalisten Jack Werner frågade de svenska riksdagspartierna om de använder eller kommer använda ”dark posts” i valet 2018 var beskedet ja från alla de sex partier som svarade.
”Att politisk reklam riktas specifikt till olika grupper, men för andra är osynlig, innebär ett problem för alla som är intresserade av vad politiker säger och lovar. Hur ska medierna kunna granska vallöften de inte får se? Hur ska väljare kunna veta att deras parti inte säger en sak till dem, och något annat till andra?” skriver Jack Werner.
”De måste redovisa”
Gustav Martner, som tidigare drivit frågor om bland annat smygreklam, är orolig för att det nya medielandskapet kan utnyttjas av de politiska partierna.
– Det känns rätt rimligt att alla partier, och speciellt de som får partibidrag, måste redovisa vilka algoritmer och pixlar de använder. Journalister kan i dag begära ut kvitton och mejl från myndigheter genom offentlighetsprincipen. Företag måste redovisa sina nyckeltal. Likadant borde det vara för politiska kampanjer, säger han.
En viktig del i Trumps ”Project Alamo” var den omfattande kunskapen som Facebook har om sina användare. Kunskap som användarna själva delar med sig av, medvetet eller omedvetet.
Så klartläggs du av Facebook
- Facebook kartlägger – och sparar – allt du gör på sajten. Och alla andra sajter de äger och samarbetar med. Allt du skriver i Messenger analyseras, allt du gör på Instagram (som ägs av Facebook) kartläggs.
- Även kreditkortsköp, Google-sökningar och hur du rör dig registreras, kopplas ihop och analyseras.
- Detsamma gäller när du lajkar, du berättar inte bara för dina vänner hur du reagerar på deras budskap, du ger också Facebook och dess annonsörer information om hur du reagerar på budskap.
- För drygt ett år sedan lanserade Facebook olika reaktioner – som hjärta, förvåning eller ilska – istället för bara en gillaknapp. Det var inte bara för att användarna tycker det är roligare (som Facebook motiverade förändringen med): Det är också en guldgruva för företag och politiska kampanjer. Nu kan de än mer precist veta hur du reagerar.
- Även Facebook-quizzar, som ofta begär tillgång till din profil, kan användas för att samla in information om dig och dina vänner. Just dessa är ofta gjorda av andra företag än Facebook, och deras enda syfte är att få sälja vidare så mycket som möjligt av dina Facebook-data.
Gustav Martner uppmanar alla att tänka på hur de lämnar ut uppgifter, som mejladresser, på nätet.
– Om du till exempel köper en billig flygbiljett eller surfar gratis på en Wifi-hotspot så kan det vara så att du i praktiken betalar med din e-postadress. Så fort du köper något med din e-postadress ger du ifrån dig information om vem du är, var du bor. Uppgifterna kan sedan kopplas ihop med din profil på Facebook av annonsörer. Man kanske inte tycker att man har lämnat ifrån sig så mycket information men det har man om man tänker på hur datan kopplas ihop, säger Gustav Martner.
Nästa år träder EU:s Allmänna Dataskyddsförordningen (GDPR) i kraft. En lag som fått hård kritik från Facebook och som enligt annonsörer kommer “slita sönder hela det digitala ekossystemet”.
Men Gustav Martner välkomnar beslutet.
– Man kan hoppas att länderna följer det här och att regeringen ger ordentligt med resurser till Datainspektionen och Konsumentverket så att de kan driva många och ambitiösa mål.