Svart och vitt om mer likvärdig skola

Lars Larsson/TT

Peter Wallberg/TT

Publicerad 2020-11-30

Regeringens utredare Björn Åstrands utredning med förslag för en mer likvärdig skola väcker starka känslor. Arkivbild.

Några avfärdar förslagen rakt av.

Andra stödjer dem helt och fullt.

Skolvärlden, organisationer och kommunerna är delade i synen på utredningen om en mer likvärdig skola, oavsett elevers bakgrund och förutsättningar.

Utredaren Björn Åstrand levererade sina förslag i våras. Omkring 120 remissinstanser har ombetts lämna synpunkter senast den 30 november.

Från friskolevärlden kommer hård kritik. När det gäller avdrag på skolpengen skriver Internationella Engelska skolan (IES) i sitt remissvar:

"Om förslaget genomförs skulle det i ett slag stoppa så gott som all utbyggnad av friskolor inom grundskolan."

Styr snett

IES anser att utredningen styrt snett på grund av att regeringens direktiv till den varit "rent ideologiskt drivna".

Friskolornas Riksförbund riktar kritik bland annat mot att slopa kötid som urvalsgrund. Förbundet anser att det finns andra, minst lika viktiga frågor för att höja kvalitén i skolor än att skapa en mer allsidig social sammansättning bland eleverna. Man pekar på brist på arbetsro, brist på ledarskap och stora svårigheter att rekrytera duktiga lärare.

"Analysen att det framför allt är fel kamrater som gör att många misslyckas i skolan har svagt vetenskapligt stöd", skriver Friskolornas Riksförbund i sitt remissvar.

Även arbetsgivarorganisationerna Almega och Svenskt Näringsliv är kritiska till stora delar av utredningen, inklusive slopad kötid och möjlighet för kommuner att göra avdrag på friskolorna skolpeng.

Skolverket stöder

Skolinspektionen stödjer stora delar av förslagen och anser att utredningen visar på de att svensk skola har stora problem med att ge alla elever en likvärdig skolgång. Staten måste ta ett större ansvar, skolor och rektorer måste arbeta mer för en allsidig social sammansättning. Statistik om alla skolor måste bli tillgänglig, framhåller inspektionen.

Skolverket håller med om att kötid har negativa effekter på skolsegregationen. Även Konkurrensverket stöder slopad kötid.

Skolverket tillstyrker förslaget om att kommunerna ska kunna göra avdrag på skolpengen till friskolorna och håller med om att kommunerna har merkostnader. Konkurrensverket har inga invändningar mot avdraget om det är så att kommunerna har merkostnader. Utbildningsministern har kallat Konkurrensverkets remissvar för "tungt."

Kommuner delade

Bland kommunerna finns det olika åsikter. Deras medlemsorganisation Sveriges kommuner och regioner, SKR, avstyrker slopad kötid och är tveksam till att göra avdrag på skolpengen för friskolor. Men S, V:s och MP:s företrädare i SKR håller inte med.

Flera remissinstanser ser risker med förslagen om att skolor och rektorer ska verka för en allsidig social sammansättning. Inte för att de är emot det men för att de undrar om de förslag som utredningen presenterar verkligen kommer att minska segregationen.

Följ ämnen i artikeln