Här är Kristerssons största utmaningar

helskärm

Trots majoritetsstöd i riksdagen kan 2023 bli ett dramatiskt år för Ulf Kristerssons regering.

En osäker omvärld riskerar att bjuda på flera obehagliga överraskningar.

Efter två politiskt dramatiska år i Sverige med val och regeringskriser, ser 2023 ut att kunna bli mindre turbulent.

Tidöavtalet med Sverigedemokraterna (SD) har säkrat en riksdagsmajoritet åt den borgerliga regeringen. Statsminister Ulf Kristersson (M) kan därmed räkna med att få igenom sina budgetar.

Men han kan nog ändå inte förvänta sig ett lugnt år. Orsakerna är flera, enligt statsvetare som TT talat med.

Tidöspänningar

Statsvetarprofessor Jonas Hinnfors utesluter inte att spänningar inom Tidösamarbetet kan börja växa fram redan i år.

– Det finns en del varningssignaler, säger han.

Ministrar har redan markerat mot vissa SD-förslag i Tidöavtalet, som att begränsa rätten till offentligt finansierad tolk. Men flera av de mest kontroversiella förslagen ska först utredas, innan de blir skarpa regeringsförslag.

– Det talar för att inte så mycket händer i år, säger Hinnfors.

Hur det står till med Tidöandan kan komma att märkas i höst då regeringspartierna och SD har sina partikongresser.

Svekdebatten

Höga bränslepriser och elräkningar har lett till en debatt om svikna vallöften.

Elstödet ska betalas ut till hushållen i februari. När företagen får sitt är oklart. Blir det fler förseningar kan det öka irritationen och nervositeten inom partierna ytterligare.

– Svekdebatten och de löften som utfärdades i valrörelsen och att vi nu går in i en lågkonjunktur som leder till högre arbetslöshet, samt elpriserna och bränslepriserna är de största utmaningarna för regeringen, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Fler migranter

Spänningar i Tidösamarbetet kan också uppstå om antalet flyktingar och migranter till EU och Sverige fortsätter att öka.

I Tidöavtalet finns en lång rad åtgärder för att kraftigt minska den asylrelaterade invandringen, men de tar tid att införa.

– Då tär det på tålamodet hos dem som vill se nästan noll invandring, säger Hinnfors.

Fler asylsökande skulle kunna leda till att SD kräver snabbare åtgärder, till exempel när det gäller gränskontroller mot Danmark.

Det skulle också kunna leda till oenighet om vilken linje Sverige ska ha när det gäller EU:s migrationspolitik.

Gängvåld utan slut

Den nya regeringen har lovat ett paradigmskifte även i rättspolitiken. Den hann knappt tillträda innan antalet dödsskjutningar slog rekord.

Ett 20-tal tunga förslag om straff och bättre redskap för polisen har utlovats, men måste utredas först. Om våldsspiralen fortsätter ökar pressen på regeringen att agera snabbare.

– Så länge det finns någon som tar upp ett skjutvapen och skjuter någon annan så kan det formuleras som att regeringen inte har kontroll på läget, säger Madestam.

Statsminister Kristersson har dock varit tydlig med att det tar lång tid att vända utvecklingen.

Dykande ekonomi

Statsvetaren Marja Lemne tror att det allmänna världsläget och ekonomin kommer att bestämma vilken den stora politiska storyn blir 2023.

– Om någon frågat mig för ett år sedan hade jag aldrig kunnat gissa de svängningar i agendan som skett, som att vi skulle ansöka om att gå med i Nato, säger hon.

Stigande priser och räntor och en högre arbetslöshet kan tvinga regeringen att anpassa sin politik för att stötta hushåll och företag.

– Det är jättesvåra frågor att ta tag i. Vad ska man göra? Är det marknadslösningar eller offentliga lösningar? Det kan finnas olika linjer bland Tidöpartierna, säger Hinnfors.

Krig utan slut

Den andra osäkerhetsfaktorn är Rysslands krig i Ukraina, som ser ut att bli långvarigt.

Enigheten är i dag stor i Sverige och i EU för att fortsätta stödja Ukraina militärt och finansiellt.

– Nya stödpaket kan skapa en diskussion om hur mycket Sverige har råd med, säger Hinnfors.

Det kan också uppstå oenighet om hur Sverige och EU ska möta en förvärrad energikris eller en upptrappning av åtgärderna mot Ryssland.

Om kriget dessutom skulle sprida sig till fler länder så uppstår en säkerhetspolitisk kris som regeringen lär få ägna all tid och kraft på att hantera.

Blockerad Natoväg

Regeringens stora projekt 2023 blir att föra in Sverige i Nato. Men det är oklart när det turkiska parlamentet godkänner det svenska medlemskapet.

Regeringsföreträdare ser ut att få fortsätta resa till Ankara under vårvintern för att förmå Turkiet att säga ja.

Om Turkiet godkänner det svenska Natomedlemskapet innan landet håller val i juni, så skulle Sverige kunna vara ett Natoland lagom till Natotoppmötet i Vilnius i Litauen 11–12 juli.

Stor arbetsbörda

Förutom att hantera oförutsedda händelser och leverera utlovad politik så kommer regeringen under första halvåret att få ägna stor kraft åt att som EU-ordförandeland driva arbetet framåt i EU:s ministerråd. Det gör inte regeringens arbetsbörda lättare. Dessutom finns potential för spänningar i Tidösamarbetet även här.

– Ordförandelandets roll är att se till EU:s samlade intresse och det är ganska svårsmält för ett parti som SD som har som grundidé att man enbart ska se till vad de betecknar som Sveriges intressen, säger Hinnfors.