Publicerad:
Uppdaterad:

Svenskchilenare: Diktaturen är besegrad

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 2 | Foto: Luis Hidalgo/AP/TT
Chilenare firar på gatorna i Santiago.

En förkrossande majoritet i Chile har röstat för att riva upp den grundlag som skrevs under Augusto Pinochets diktatur. Chilenarna beslutar även att hålla etablerade politiker borta från processen att ta fram en ny författning.

– Det känns fantastiskt, säger svenskchilenaren David Maldonado till TT.

Tiotusentals strömmade ut på gatorna i huvudstaden Santiago på söndagskvällen för att fira resultatet i den historiska folkomröstningen. Med nästan alla röster räknade står det klart att över 78 procent röstat för att ta fram en ny grundlag.

På det centrala torget Plaza Italia – en samlingspunkt för fjolårets massiva protester där ett av huvudkraven var just att göra upp med arvet efter Pinochet – ekade sång och fyrverkerier.

Samtidigt lyste budskapet "Återfödelse" i kvällsmörkret, projicerat på huvudstadens högsta skyskrapa.

– Jag är här för mina föräldrars skull, för min son och för att saker och ting ska förändras, säger 32-åriga Paulina Poblete med tårar i ögonen till nyhetsybrån Efe.

Valdeltagandet, på strax över 50 procent, var det högsta i ett val i Chile på många år.

Folkliga representanter

Befolkningen fick även avgöra vilka som ska få sitta med i det råd som ska ta fram den nya konstitutionen: antingen en blandning av parlamentsledamöter och utvalda medborgare, eller uteslutande den andra kategorin. Över 79 procent röstade för det senare alternativet.

De 155 folkliga representanterna, hälften kvinnor och hälften män, kommer att utses i val i april nästa år. De har därefter maximalt ett år på sig att utarbeta den nya texten.

– Denna folkomröstning är inte slutet, det är början på en väg som vi måste gå tillsammans för att komma överens om en ny konstitution för Chile, säger president Sebastian Piñera, som varit hårt pressad av proteströrelsen.

De fyra högerpartierna i hans regeringskoalition har varit splittrade i frågan om en ny konstitution, medan vänsteroppositionen tagit tydlig ställning för en förändring.

"Historiskt"

Av de drygt 1 400 chilenska medborgare i Sverige som deltog i folkomröstningen röstade hela 97 procent för att byta ut konstitutionen, enligt valmyndighet Servels hemsida .

En av dem är arbetsterapeuten David Maldonado.

– Det här är historiskt. Det är första gången i Chiles historia som folket får möjlighet att vara med och ta fram en författning som är demokratisk. Det hade aldrig varit möjligt utan proteströrelsens kamp, säger han.

– Det känns fantastiskt att vi chilenare i Sverige också har haft möjlighet att säga vårt.

David Maldonado kom till Sverige 1974, året efter att Pinochet tagit makten i Chile genom en militärkupp. Han ser resultatet i söndagens folkomröstning som en avgörande händelse i uppgörelsen med arvet efter diktaturen, och jämför med folkomröstningen 1988 då chilenarna sade nej till fortsatt militärstyre.

– 1988 röstade vi bort diktaturen. Men den har delvis levt kvar genom konstitutionen – som i går röstades bort av folket. Så det är två viktiga händelser där vi chilenare känner oss så stolta över att med demokratiska medel ha besegrat diktaturens två delar: dess politiska makt och dess författning, säger David Maldonado.

Oron, som ledde fram till omröstningen, tog fart när studenter för ett år sedan protesterade mot en prishöjning i huvudstadens tunnelbana. Det blev den tändande gnistan till landsomfattande protester mot ojämlikhet och sociala orättvisa.

Ekonomisk ojämlikhet

Den befintliga grundlagen, som trädde i kraft 1980, har befäst ett marknadsliberalt system där skola och välfärd är i privat ägo.

Chile har den största ekonomiska ojämlikheten inom OECD och en procent av landets befolkning beräknas äga mer än en tredjedel av dess tillgångar.

Kritiker menar att den gamla grundlagen är ett hinder för sociala reformer och att en ny är nödvändig för att ge en mer rättvis tillgång till sjukvård, utbildning och annan välfärd, liksom ett mer jämlikt pensionssystem.

– Jag hoppas att vi i och med detta återerövrar vår värdighet och att vi får tillgång till de rättigheter och den välfärd som bör vara universell, säger 37-åriga Francisca Palacios till Efe.

Publicerad:
Publicerad: