Så skyddar du dig mot desinformation

Sofia Eriksson/TT

Publicerad 2019-12-27

Falsk information som sprids i syfte att vilseleda mottagaren. Så definierar den amerikanske forskaren Scott Ruston desinformation.

Här är hans bästa tips på hur du som mediekonsument kan skydda dig mot "fejkade nyheter".

Även ansedda medier använder sig ibland av uppseendeväckande rubriker för att locka till läsning av en artikel. En rubrik ska ha täckning i texten men så är inte alltid fallet.

– Läs vidare och ta inte bara rubriken som dagsens sanning, säger Scott Ruston i ett videoklipp publicerat av Arizona State University, där han forskar om desinformation och påverkansförsök.

Källa och ursprung

Men Ruston, som nyligen var på besök i Sverige för att dela med sig av sin forskning, understryker också vikten av att noggrant fundera på varifrån informationen kommer – i synnerhet om den har delats vidare i många led i sociala medier.

– Fundera då över vilket syfte som personen som delade informationen kan tänkas ha, säger Ruston.

Om innehållet ursprungligen kommer från ett nyhetsmedium påminner Ruston om att redaktionella artiklar och åsiktsmaterial, som krönikor, ledare och debattinlägg, kan skilja sig åt vad gäller riktlinjer och krav på sannfärdighet och korrekthet. Och innehåll som någon har betalat för i sociala medier går ofta att särskilja genom att det är märkt som sponsrat. Det är betald marknadsföring.

"Alla har en roll"

När det kommer till vad eller vilka som citeras i en publicering gäller följande, enligt Ruston:

– Flera namngivna källor är bäst, därefter kommer anonyma källor. Och inga källor över huvud taget är lite av en varningsflagga, säger han.

– De här reglerna påminner oss om att desinformation är ett mänskligt problem snarare än ett tekniskt problem och att vi alla har en roll att spela, med utgångspunkt i att läsa brett och kritiskt.