Expert om Bjärred-fallet: ”Allt måste ha känts helt hopplöst”

Gustaf Tronarp

Omgivningen visste att familjen i Bjärred hade det svårt – men ingen såg vidden av deras helvete förrän allt var för sent.

En orsak till att ingen lyckades gripa in innan föräldrarna dödade sina barn och begick självmord kan vara att scenariot är så skrämmande att det är svårt att föreställa sig det.

Det menar experter som Aftonbladet pratat med.

– Vi skyddar oss in i det längsta från tanken på att något sådant här kan hända, säger psykologen Nadine Edberg.

Informationsutskicket från polisen i region Syd är isande i sin krassa rättframhet.

”Det fanns ett avskedsbrev från föräldraparet som berättade att man varit överens om beslutet att avsluta sina och sina döttrars liv. Anledningen som beskrivs i brevet var att de inte såg någon livskvalitet eller framtid på grund av sina döttrars sjukdomssituation. Brevet var undertecknat av båda föräldrarna.”

Det var den 9 januari som familjen hittades död i huset i den skånska villaidyllen Bjärred. Att två föräldrar väljer att mörda sina barn och sedan ta livet av sig har spridit chockvågor över hela landet.

Hade många möten

Exakt vad döttrarna hade för sjukdom är oklart, men mamman var engagerad i ett upprop för en klinik som hjälper människor med kroniskt trötthetssyndrom. Rektorn på en av barnens skolor har tidigare sagt att familjen befann sig ”i kris”.

Döttrarna fick en stor del av sin undervisning i hemmet. Protokoll från elevhälsokonferenser vittnar om hur föräldrarna tillsammans med skolan och kommunen kämpade för att hitta lösningar.

Men trots det lyckades myndigheterna inte förhindra den fruktansvärda utgången. En orsak till det kan vara att scenariot är så skrämmande att det är svårt att ens föreställa sig det. Det menar Nadine Edberg, psykolog och psykoterapeut med lång erfarenhet av att arbeta med människor i kris.

– Vi skyddar oss in i det längsta från tanken på att något sådant här kan hända. Även om de hade nära kontakt med anhöriga och skolan så är det inte många som kan gissa sig till att den här totala tragedin skulle kunna inträffa, säger hon.

– Det kan vara svårt för sociala myndigheter att föreställa sig något sådant här också, även om de besökte familjen regelbundet.

”Måste ha känts hopplöst”

Enligt Nadine Edberg är det troligt att föräldrarna var djupt deprimerade.

– Det förekommer att människor som lider av allvarliga depressionstillstånd utvecklar en känsla av att barn eller andra närstående är en förlängning av sig själva. Då kan de dras in i det egna känslotillståndet. Allt måste ha känts helt hopplöst.

Den bilden delas av Margda Waern, professor vid Göteborgs universitet och överläkare i allmänpsykiatri med fokus på forskning om självmord.

– När föräldrar dödar sina barn och sedan begår självmord är det oftast en psykos eller djup depression som ligger bakom. De kan ha vanföreställningar om att de genom sina handlingar skyddar barnen.

Även barnpsykologen Åsa Landberg är inne på samma linje.

– Människor som väljer att begå självmord har ofta vanföreställningar om att världen blir bättre om man försvinner. Ibland kan man också tänka att barnen inte har ett liv som är värt att leva. Det har naturligtvis inget med verkligheten att göra. Det finns alltid hjälp att få.

Måste våga ställa frågor

Fallet i Bjärred omgärdas av sträng sekretess, och mycket lite är känt kring vilka åtgärder som myndigheterna har vidtagit för att hjälpa familjen. Flickornas skolor och socialförvaltningen i Lomma kommun har inlett interna utredningar för att kartlägga vad som gjorts – och vad som kan ha missats.

– Många gånger blir det onda cirklar när barn och vuxna i en familj mår dåligt. Man kan dra ner varandra, och det kan vara svårt att veta var allt började, säger Åsa Landberg.

Psykologen Nadine Edberg anser att det i sådana här fall är viktigt att någon vågar ställa frågor om självmordstankar.

– Det måste komma in läkare, psykologer eller andra som i samtal kan lyfta frågan om man haft funderingar på att ta sitt liv.

Hon fortsätter:

– Nu är det ju inte känt vad vården eller kommunen visste eller inte visste. Men hade det kommit fram att båda föräldrarna mådde så här dåligt så skulle myndigheterna alldeles säkert ha agerat.

– Det måste ha varit ett oerhört mörker i familjen, och då gäller det att få in andra tankar från utomstående. Vi måste bli bättre på att koppla in läkare eller psykologer i sådana här fall som kan erbjuda hjälp och stöd.

Behöver ”vikarie för hoppet”

Men det är inte enbart specialistutbildad personal som kan gripa in. Överläkaren Margda Waern betonar vikten av att omgivningen agerar när en person – eller en hel familj – befinner sig i kris.

– Misstänker man att en vän eller annan person mår dåligt så gäller det att ställa frågor och visa att man bryr sig om hur personen har det.

– Ibland behöver människor en knuff i rätt riktning för att inse att det finns hjälp att få. Den som är helt utan hopp kan behöva någon som kan vara vikarie för det hoppet.

Många är nog rädda för att det ska bli värre om man ställer frågor till någon som mår dåligt. Vad säger du om det?

– Det är precis så vi inte ska tänka. Om någon har bröstsmärtor eller ont i magen skulle vi aldrig undvika att fråga så att personen kan få hjälp. Även psykisk smärta behöver uppmärksammas, även om det kan vara jättetufft med mycket ångest och en stor känsla av hopplöshet, säger Margda Waern.

Polisen utreder det inträffade som misstänkt mord. Förundersökningen kommer sannolikt att läggas ner när den är klar, eftersom de misstänkta inte längre är i livet.