Låga straff för officerare som tafsar och trakasserar

Expert: Hårdare straff för bensinstöld

Publicerad 2022-01-23

Efter Metoo gick Försvarsmakten ut hårt med sin nolltolerans mot kränkningar.

Nu visar Aftonbladets granskning hur officerare som utsätter kvinnor för sexuella trakasserier klarar sig undan med några dagars löneavdrag.

– Det är en farlig utveckling, säger Aida Alvinius, docent vid Försvarshögskolan. 

I mitten av december skickades 500 värnpliktiga hem från ledningsregementet i Enköping.

Orsaken var misstankar om allvarliga kränkningar och systematiska bestraffningar.

Nu vittnar flera uppgiftslämnare för Aftonbladet om att Försvarsmakten inte lever upp till budskapet om nolltoleransen mot ”ovälkommet beteende”. En linje som försvaret återkommande lyft fram sedan Metoo 2017.

– Utåt sett är det fina ord. Men på insidan är det ruttet. Vi har stora problem med trakasserier och även att de som anmäler utsätts för repressalier, säger en källa med god insyn.

Sexuella trakasserier

Disciplinärenden om anställda hanteras i Försvarsmaktens personalansvarsnämnd (FPAN).

Nämnden har ett 40-tal ärenden varje år. En kartläggning av de senaste tre årens anmälningar och beslut visar att det finns flera fall där officerare utsatt kvinnliga underordnade för sexuella trakasserier och där problemen länge varit kända.

Efter Metoo sa överbefälhavare Micael Bydén att ”den som inte kan leva efter Försvarsmaktens värdegrund har ingenting i Försvarsmakten att göra”.

Men de disciplinära åtgärderna mot de som trakasserat är – trots ÖB:s starka ord – ofta milda.

  • En kvinnlig soldat anmälde en officer för bland annat tafsande och olämpliga kontakter utanför arbetet. Vid ett tillfälle hade kvinnan blivit ombedd att följa med på en biltur för att utföra jobb. När kvinnan insåg att det inte fanns något jobb hade mannen sagt att han som befäl bestämde över henne. Under bilturen hade mannen också gett kvinnan komplimanger och tagit på henne. Nämnden såg allvarligt på att mannen utnyttjat sin ställning.
    Påföljd: Tre dagars löneavdrag.
  • En högt rankad officer trakasserade flera kvinnor med bland annat sexuella meddelanden utanför arbetstid under en längre tid. I en anmälan uppgav en av kvinnorna att meddelandena var så stötande att hon tvingades blockera mannen. I mars 2021 begärde en överste att mannen skulle avskedas. Uppgifter om att mannen agerat olämpligt och i strid med uppförandekod och värdegrund hade då varit kända sedan 2019.
    Påföljd: Tio dagars löneavdrag.
  • En officer utsatte ett flertal kvinnor för sexuella trakasserier och kränkningar under lång tid. Nämnden ansåg att mannen utnyttjat sin ställning samt att hans beteende framstod ”notoriskt och systematiskt” och i uppenbar strid med uppförandekoden.
    Påföljd: Tre dagars löneavdrag.
  • En högt uppsatt militär anmäldes för att under en längre tid kränkt en kvinnlig underordnad. En extern utredning visade att mannen vid tre tillfällen sannolikt utsatt kvinnan för kränkande särbehandling, bland annat genom sexuella anspelningar. Mannen medgav de händelserna men lämnade enligt nämnden kommentarer ”som förklarar hans perspektiv”.
    Påföljd: Ingen. 
  • Fyra kvinnor anmälde en officer för bland annat sexuella trakasserier. Utredningen visade att mannens beteende under flera år varit känt bland högre chefer och att kollegor vittnade om att det inte spelade någon roll att säga ifrån – i stället fick man ”försöka stå emot”.
    Påföljd: Sju dagars löneavdrag.
  • En kvinna anmälde en officer för fleråriga sexuella trakasserier. Det handlade om kommentarer och fysisk beröring. Nämnden såg allvarligt på att mannen ”sexuellt trakasserat en underordnad i beroendeställning”.
    Påföljd: Fem dagars löneavdrag.

När Försvarsmakten tillämpar löneavdrag handlar det inte om ett helt dagsbelopp, utan om 25 procent av lönen.

”För den som är utsatt finns en extrem känsla av att det är lönlöst att agera”, säger Aida Alvinius, docent vid Försvarshögskolan.

Docent: Kvinnor som anmäler får problem

Aida Alvinius, docent vid Försvarshögskolan, har i samband med ett kommande forskningsarbete läst många beslut i ansvarsnämnden.

– Det är hårdare straff om man tar en liter bensin. Att kränka en annan medmänniska ses som mindre viktigt.

Enligt Alvinius tidigare forskning beror det bland annat på att machokulturer, motståndskulturer och tystnadskulturer samverkar – och hon ser ingen reell förändring efter Metoo. 

– När man väl vill göra något åt det här möts man av motstånd. Kvinnor som anmäler får problem och män som arbetar med de här frågorna ses som avvikare. För den som är utsatt finns en extrem känsla av att det är lönlöst att agera.

Aftonbladet har förgäves sökt ÖB Micael Bydén för en muntlig intervju. I stället svarar pressavdelningen via mejl.

”En disciplinpåföljd ses som allvarlig inom Försvarsmakten. Vad gäller besluten i FPAN förhåller de sig till arbetsrätt, och det är viktigt att det görs korrekta bedömningar. FPANs beslut om löneavdrag är ett av flera verktyg som en chef i myndigheten har att använda. Andra åtgärder kan vara att omplacera individer eller genomföra olika typer av utbildningar/samtal för att säkerställa att liknande incidenter inte upprepas. Chefer har ett ansvar att hantera situationerna på plats - ingen ska kränkas på sin arbetsplats”.

Christoffer Nilsson

Följ ämnen i artikeln