Expert: Svårt döma 37-åringen till slutenvård

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
Sven Granath, kriminolog på Polismyndigheten.
Foto: Anders Wiklund/TT
Sven Granath, kriminolog på Polismyndigheten.

Mannen som erkänt dubbelmordet i Linköping 2004 kan ha lidit av en psykisk störning. Men en domstol kan få svårt att döma honom till sluten rättspsykiatrisk vård eftersom det gått för lång tid sedan brottet begicks, säger våldsforskaren Sven Granath.

En 37-årig man har erkänt att han mördade en åttaårig pojke och en 56-årig kvinna i Linköping i oktober 2004. Mannen är häktad i väntan på åtal och rättegång. Hans advokat uppger att 37-åringen känner lättnad efter erkännandet.

Frågan som många ställer sig är varför mordet inträffade. Åklagaren säger att mannen har lämnat en förklaring, men att hon inte kommer att gå in närmare på den i väntan på polisens utredning.

"Störning hos individen"

Sven Granath, expert på dödligt våld, jobbar som kriminolog på Polismyndigheten. Han reserverar sig för att uttala sig alltför tvärsäkert eftersom lite är känt om gärningsmannen. Men han säger att omständigheterna talar för att mannen som begick dubbelmordet led av en psykisk störning vid tiden för brottet, eftersom han inte verkar ha ingått i ett kriminellt sammanhang.

– Just faktumet att det inte är drivet av ett kriminellt umgänge eller en kriminell livsstil, förklarar också att det inte finns någon känd brottslighet vare sig före eller efter. En kriminell livsstil är inte ens en delförklaring, utan det ligger i en störning hos den här individen, säger Granath.

Våldsbrott mot personer med ett betydande fysiskt underläge, som den åttaåriga pojken som knivhöggs till döds, kräver en psykisk problematik hos gärningsmannen, enligt Granath.

– Väldigt många personer verkar ha förmåga att döda i krig med hjälp av skjutvapen på distans, där personen målas ut som en kollektiv fiende. Det är en helt annan sak att genomföra ett våldsbrott mot en person som inte utgör något fysiskt hot och där man måste vara väldigt nära och använda kniv eller nävarna. Det kräver ett helt annat raseri och ett abnormt psykiskt tillstånd, säger han.

Svårt bevisa i efterhand

Trots den förmodade psykiska störningen vid tiden för brottet, tror Granath att det är ganska låg sannolikhet att en domstol dömer 37-åringen till sluten rättpsykiatrisk vård, dels eftersom hans agerande efter brottet tyder på rationalitet, dels eftersom det förflutit 16 år sedan brottet begicks.

– Det kan vara väldigt svårt att bevisa en psykisk sjukdom i efterhand, och det ska ganska mycket till för att man ska få den påföljden, det kräver att man verkligen behöver vården, säger han.

– Det är viktigt att veta att man kan vara ganska ordentligt psykiskt störd utan att vara i så stort behov av psykiatrisk vård att man inte kan dömas till fängelse.

Publicerad:

LÄS VIDARE