Efter Trump: Slavägare kan tas bort från sedel

– Det är viktigt att våra pengar reflekterar vårt lands historia och mångfald.

Med de orden försäkrar pressekreterare Jen Psaki att Vita huset nu kommer att pressa på för att den svarta slaverimotståndaren Harriet Tubman ska hamna på en sedel.

– Vi undersöker olika vägar att snabba på den processen, säger Psaki, enligt mediebolaget NPR.

Det symboliskt tunga beslutet att sätta Tubman på USA:s nya 20-dollarsedel fattades redan 2016 av den dåvarande presidenten Barack Obamas finansminister Jacob Lew. Tanken är att hon ska ersätta USA:s sjunde president, slavägaren Andrew Jacksons porträtt på sedeln – och Jackson förpassas till baksidan.

Men Donald Trumps styre som tillträdde 2017 satte käppar i hjulet. 2019 meddelade finansministern Steve Mnuchin att inga 20-dollarsedlar med slaverimotståndaren Tubman skulle tryckas under Trumps presidentskap.

Trump hånade

I stället tänkte Mnuchin fokusera på att stärka skyddet mot förfalskningar, med en ny teknisk utformning av 20-dollarsedeln. Han sköt fram beslutet om motiv på den nya sedeln till 2026 – något som resulterade i frän kritik från flera demokrater.

Det är väl känt att Andrew Jackson är en av Donald Trumps förebilder. Under valkampanjen 2016 beskrev Trump honom som en revolutionshjälte och hånade Obamastyret för dess "politiska korrekthet" rörande motivet på de nya sedlarna.

Landets nye president Joe Biden, som även var Obamas vicepresident, tycker annorlunda. En talesperson för finansdepartementet bekräftar för CNN att man undersöker sätt att återuppta projektet med Tubmansedeln.

Dock är det tänkt att de nya sedlarna ska tryckas på ett nybyggt sedeltryckeri, som tidigast kan tas i bruk 2025. Det är därför osäkert om några Tubmansedlar kan se dagens ljus före 2028.

Räddade och spionerade

Harriet Tubman föddes som slav i Maryland någon gång under 1820-talet. Hon deltog i slavarnas kamp för frihet och hjälpte många att fly genom det som kallas "den underjordiska järnvägen" – ett nätverk av säkra vägar och övernattningsplatser. Under inbördeskriget på 1860-talet, som främst handlade om huruvida slaveriet skulle förbjudas, var hon spion för nordstaterna som var för ett förbud.

Senare i livet kämpade Tubman för kvinnlig rösträtt. Härom året gjordes en film om hennes liv, med titeln "Harriet".