Tegnells teori om dödstalen: Beror på mild influensasäsong

Uppdaterad 2020-09-18 | Publicerad 2020-09-17

Att Sveriges dödstal under coronapandemin är så pass mycket högre än våra grannländers kan delvis förklaras med förra årets milda influensasäsong

Det tror i alla fall statsepidemiolog Anders Tegnell – och får visst medhåll från infektionsläkaren Björn Olsen.

– Länder som har haft en ganska låg dödlighet i sina influensor de sista två, tre åren, som Sverige, har en väldig hög överdödlighet i covid-19, säger Tegnell till Dagens Nyheter.

Sveriges dödstal under coronapandemin ligger i dag på nästan 5 900 personer. Samtidigt har Norge 265 dödsfall och i Finland har 337 personer dött.

Sverige hade inledningsvis under coronapandemin höga dödstal. Det kan förklaras med flera faktorer, men kanske främst av att Sverige hade en mild influensasäsong 2019, det säger i alla fall Anders Tegnell till Dagens Nyheter.

Förra årets influensasäsong gjorde att många av de sköra och sjuka som är de första att dö under en vanliga influensa klarade sig och dog istället när de drabbades av covid-19, enligt statsepidemiologen.

– Den nya rapporten visar att det finns en stark koppling mellan en låg överdödlighet i influensa och hög överdödlighet i covid-19. Och vice versa, säger Anders Tegnell till DN.

Anders Tegnell säger att det finns en stark koppling mellan låg överdödlighet i influensa och hög överdödlighet i covid-19.

Slog hårdare mot grannländer

Tidningen skriver att statistik från europeiska smittskyddsmyndigheten visar att influensan slog hårdare mot Norge och Finland månaderna innan coronaviruset kom till Norden. Tegnell tror att det här är en del av förklaringen till varför Sveriges dödsstatistik sticker ut så pass mycket från grannländernas.

Länder som Sverige, Storbritannien, Belgien och Nederländerna har haft flera år av relativt låg överdödlighet i influensa. Vilket gör att antalet människor som riskerar att avlida när ett kraftfullt virus sprid är fler, enligt Anders Tegnell.

– Det man nu har sett är att de länder som har haft en ganska låg dödlighet i sina influensor de sista två, tre åren, som Sverige, har en väldig hög överdödlighet i covid-19. Medan de som hade en hög influensadödlighet, som Norge, under de sista två vintrarna, de har ganska låg covid-dödlighet. Samma tendens har setts i flera länder. Detta är kanske inte hela förklaringen men en del av den, säger han till tidningen.

Färre dödsfall i år

Mellan 500 och 1 000 svenskar dör varje år i vanlig influensa. Enligt Tegnell blir den siffran sannolikt inte alls så hög i år.

– Nej, förmodligen inte, av flera skäl. Dels har många av de som normalt riskerar att avlida i vanlig influensa avlidit i covid-19. Det kan låta lite cyniskt men vi vet att efter en vanlig influensasäsong med många döda blir det väldigt få dödsfall om det till exempel blir en kraftig värmebölja på sommaren, säger han till DN.

Får delvis rätt av Olsen

Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, ger Tegnell delvis rätt för teorin.

– Det finns en viss poäng i det. Om influensan 2019 var mild dog färre av de äldsta. Det var sannolikt fler ur den gruppen som dog under covidpandemins mest aggressiva fas, skriver han i ett sms till Aftonbladet.

Han tycker däremot inte att det förklarar Sveriges höga dödstal i förhållande till våra grannländer.

– Det är en delförklaring, men inte en upplysning, avslutar Olsen sitt sms.

Genrebild.

PODD Experten om riskerna

Aftonbladet Daily pratar med Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemilogi.

 
Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på Lyssna-knappen