Få kontaktförbud beviljas: ”Större fokus på hans integritet än på min”

Publicerad 2017-10-23

70 procent av alla ansökningar om kontaktförbud får avslag.

Det visar en granskning som Aftonbladet gjort.

– Det kändes som att det var större fokus på hans integritet än på min. För det inskränkte ju hela mitt liv, säger en kvinna som nyligen fått avslag på sin ansökan.

Förra året sökte över 12 000 personer om kontaktförbud. Den stora majoriteten var kvinnor. Ett kontaktförbud innebär att man inte får besöka, ringa eller på något sätt kontakta den personen som förbudet gäller mot.

Många söker om kontaktförbud mot tidigare partners. En kvinna berättar att hennes pojkvän efter uppbrottet skickade hundratals meddelande till henne och även tog sig in i hennes lägenhet nattetid.

Hon ansökte om kontaktförbud – men fick avslag.

– Tillslut träffade han en ny tjej och först då slutade han trakassera mig, säger hon.

En annan kvinna som Aftonbladet pratat med, ansökte om kontaktförbud mot sin tidigare partner efter att han via telefon sagt att han skulle döda henne, berättar hon.

Även hon fick avslag på sin ansökan om kontaktförbud.

– Det kändes som att det var större fokus på hans integritet än på min. För det inskränkte ju hela mitt liv, säger hon.

”Konkret och klar risk”

Eva Johnsson är åklagare på Utvecklingscentrum i Göteborg som ansvarar för bland annat kontaktförbud. Hon säger att risken vad skyddspersonen – oftast kvinnan – kan råka ut för måste ställas mot de konsekvenser som ett kontaktförbud innebär för förbudspersonen.

– Först ska det föreligga en konkret och klar risk. Sedan ska man göra en proportionalitetsbedömning och då ska skyddsbehovet uppväga det intrång som det innebär för förbudspersonen att ha ett kontaktförbud. Det är en grundläggande mänsklig rättighet att få röra sig fritt och det får man bara inskränka med stöd av lag, säger Eva Johnsson.

Varför omkring 70 procent av alla ansökningar om kontaktförbud inte går igenom beror på att de flesta ansökningarna inte uppfyller kriterierna för ett förbud, enligt Eva Johnsson.

– Om man gör en anmälan om till exempel ofredande – vilket är jättejobbigt för den enskilde personen – så är det kanske ändå inte så starkt att det väger upp grundlagsrätten att röra sig fritt, och nu pratar jag i generella termer. Det är ju ett lidande för den enskilda individen men vi är tvungna att förhålla oss till den lagstiftning vi har, säger hon.

”Viktigt signalvärde”

Enligt Magnus Lindgren, generaldirektör på stiftelsen Tryggare Sverige, en organisation som vill förbättra hjälpen till brottsdrabbade och främja utvecklingen inom det brottsförebyggande området, så är kontaktförbud en viktig markering från samhället.

– Ibland säger kritiker att kontaktförbud inte hindrar en motiverad gärningsperson, men däremot så är det ett oerhört viktigt signalvärde till en gärningsperson att samhället inte accepterar det och det är också en signal till den drabbade att man står på dennes sida, säger Magnus Lindgren.

Han menar att det är viktigt att polisen vid en anmälan gör en strukturerad hot- och riskbedömning så att kontaktförbudsansökningarna utreds ordentligt.

– Hade det här i praktiken setts som en viktig fråga och inte bara politisk retorik så hade man löst det här. Ingen bryr sig egentligen och den ultimata konsekvensen är de kvinnor som varje år dödas av gärningsmän de känt.

Så många kontaktförbud fick avslag 2017

Avslag kontaktförbud

Från januari till augusti i år fick Åklagarmyndigheten in 6 420 ansökningar om kontaktförbud. 635 av dessa ärenden avskrevs, bland annat för att personen som ansökt tagit tillbaka sin anmälan. I 4 037 av fallen så beviljades inte något kontaktförbud.

För hela 2016 handlade det om 12 486 ansökningar, 1 294 avskrivna och 7 940 som inte beviljades, enligt statistik från Åklagarmyndigheten.

Kontaktförbud

Kontaktförbud kan beviljas om det finns en klar och konkret risk för att en person trakasserar, förföljer eller begår brott mot en annan, namngiven person. Om man får kontaktförbud får man inte besöka, ringa eller på andra sätt kontakta den person som förbudet gäller mot.

Det är en åklagare som fattar beslut. Åklagaren ska bedöma om det finns risk för framtida brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier. Man ska också göra en proportionalitetsbedömning, vilket innebär att skälen för ett förbud ska vägas mot de konsekvenser det innebär för den person som förbudet är tänkt.

Fakta: Åklagarmyndigheten