Hur rädda behöver balterna och Sverige vara för ryssen?

Om balterna var rädda för Ryssland tidigare så har inte den oron precis dämpats av valet av Donald Trump.

Vladimir Putin kan lockas att testa gränserna för Natos försvarsvilja. I så fall påverkas även Sverige.

Följ ämnen
Nato

Grundbulten i hela Europas och särskilt Östersjöområdets säkerhetspolitiska stabilitet är artikel fem i Natostadgan. Den innebär att alla andra Natoländer ställer upp och försvarar ett alliansland som blir angripet.

Det var skälet till att Estland, Lettland och Litauen plus de övriga länderna i det forna Östeuropa hade så bråttom att komma med i Nato efter Sovjetunionens kollaps. I motsats till många i Västeuropa utgick de baltiska befolkningarna från att Ryssland skulle återhämta sig och bli ett hot i framtiden.

Bortsett från invasionen av Georgien 2008 och annekteringen av Krim 2014 har Ryssland uppträtt hotfullt även mot de baltiska staterna redan före valet av Donald Trump.

Nu känner de tre små staterna att marken gungar extra mycket under fötterna eftersom Trump antytt att den kollektiva försvarsklausulen kanske inte gäller. Detta samtidigt som valet av fastighetsmiljardären applåderats av Ryssland eftersom Trump i motsats till sin företrädare uttalat sig väldigt välvilligt om president Putin.

”Förort till Sankt Petersburg”

Extra oroliga blev balterna när en nära medarbetare till Trump under valrörelsen kallade Estland ”en förort till Sankt Petersburg”.

Under Obamas tid vid makten har presidenten varit mycket noga med att hela tiden både i ord och handling visa att USA är berett att garantera de baltiska staternas säkerhet. Nu vet ingen riktigt hur det blir. Få tror att Trump på riktigt tänker skrota Natos kollektiva försvar men inget går heller att utesluta.

Om Putin umgås med några planer på fientliga initiativ mot Baltikum så fruktar en del experter att han ska utnyttja de månader som återstår då USA står mellan två presidenter.

Inga sådana tecken finns i dag om man bortser från en allmän rysk upprustning och högre profil i bland annat Östersjöområdet. Genom att återge landet sin forna stormaktsglans hoppas Putin behålla väljarnas gunst och sitta kvar länge än.

Putins mål är uppenbart att störa eller riva upp den världsordning där USA är den som bestämmer för att på så sätt flytta mer makt till Ryssland.

Kärnvapen

För en knapp månad sedan stationerade Ryssland två krigsfartyg i Östersjön som är utrustade med långdistansraketer som täcker in hela Europa och dessutom kan förses med kärnvapen. Sin bas i Kaliningrad uppges ryssarna utrusta med Iskanderrobotar som kan nå Gotland och den svenska sydostkusten.

Detta uppfattas som hotfullt beteende av Nato men behöver inte alls vara någon förberedelse för krigshandlingar. Ryssarna skyller på Natos uppbyggnad av ett missilförsvar i Östeuropa.

Faktum är att väldigt lite tyder på att Ryssland har några konkreta avsikter att lägga under sig ytterligare territorium. De enda länder som verkar ha anledning att oroa sig på allvar är före detta Sovjetrepubliker, det vill säga Rysslands närmaste grannar.

Putin har både muntligen och i konkret handling visat att han inte vill ha någon ytterligare utvidgning av Nato eller EU i Rysslands omedelbara närhet. Han anser att detta innebär en oacceptabel inringning av Ryssland av en fientlig militärallians.

Angripa Nato

De baltiska staterna befinner sig i ett utsatt läge. De vore en munsbit för den ryska armén samtidigt som Putin måste räkna med att Natos försvarsklausul trots allt gäller. Att angripa Baltikum vore med andra ord detsamma som att angripa Nato, så länge Trump inte river upp den nu gällande ordningen.

Sverige är visserligen inte medlem av Nato men har ett så nära samarbete att det vore nästintill omöjligt för den västliga försvarsalliansen att stå passiv inför ett ryskt militärt angrepp mot Sverige.

Men även om väldigt lite i dag tyder på någon rysk militär aggression mot Baltikum så måste Sverige vara berett på det värsta. Ett krig i Baltikum skulle ställa Sverige inför en helt nytt säkerhetspolitiskt läge även om vi inte blir direkt indragna.