Nya metoden på Akademiska ska hjälpa unga med hjärtfel

Uppdaterad 2020-02-26 | Publicerad 2020-02-25

Akademiska sjukhuset i Uppsala har utfört två lyckade operationen med den nya metoden.

Akademiska genomför drygt 800 hjärtrelaterade operationer varje år. Operationer som för en ung patient kan kräva en livslång behandling.

Men nu har läkare på Akademiska sjukhuset genomfört två lyckade operationer med en helt ny metod som redan används internationellt.

Förträngning eller läckage i en klaff är en av de enskilt vanligaste orsakerna till en hjärtoperation. Oftast handlar det om att läkaren ersätter den tidigare klaffen med en biologisk eller mekanisk klaffprotes.

För yngre patienter med behov av en ny klaff brukar oftast en mekanisk protes användas. En mekanisk protes håller längre än en biologisk, men kräver samtidigt en livslång behandling med blodförtunnande medicin.

Nu har dock läkare på Akademiska sjukhuset genomfört två lyckade operationer med en helt ny metod, som tidigare bara har testats internationellt, och som ska ge unga hjärtpatienter möjligheter till ett aktivare liv utan inskränkningar.

– Ross-operationen är tekniskt mer avancerad än en traditionell klaffprotesoperation, men i gengäld finns belägg för mycket goda långtidsresultat utan blodförtunning, säger överläkare Petter Schiller som genomfört de första två operationerna.

Tekniken beskrevs redan på 1960-talet

I teorin har den nya metoden, som bygger på att man flyttar en av patientens befintliga hjärtklaffar, funnits sedan 1960-talet då den för första gången beskrevs av hjärtkirurgen Donald Ross. Men först nu har Akademiska genomfört de två första lyckade operationerna.

– En majoritet av patienterna med hjärtklaffsproblematik är äldre och kvalificerar väl för en biologisk protes. Men för patienter med behov av en klaff med lång hållbarhet utan blodförtunnande medicinering kan metoden vara ett betydelsefullt alternativ, och vi upplever att det finns en betydande efterfrågan, säger Fredrik Lennmyr, verksamhetschef för thoraxkirurgi- och anestesi på Akademiska sjukhuset.

Fredrik Lennmyr, verksamhetschef för thoraxkirurgi- och anestesi på Akademiska sjukhuset.

Tekniken beskrevs redan på 1960-talet

Även om den nya metoden inte kräver någon behandling med blodförtunnande kommer patienterna som har genomgått operationen att följas upp noga.

– Det är förstås centralt med ett lyckat operationsresultat, och vi är så långt mycket nöjda. Sedan kommer vi även att stötta patienterna med bland annat blodtryckskontrollen under det viktiga första halvåret efter operationen, säger överläkaren Petter Schiller.