Frisören i delade staden: ”Pratar om allt – utom politik”

Uppdaterad 2023-06-07 | Publicerad 2023-06-04

MITROVICA. Till Tonnis frisörsalong kommer både kosovoserber och kosovoalbaner.

Där pratar de om allt – utom politik.

– På så sätt undviker vi konflikt, säger Tonni.

Regnet smattrar och färgar hela staden grå.

Men inne på Tonnis frisörsalong dunkar musiken. Gästerna dricker kaffe och röker inomhus. Rakapparaterna surrar konstant, då och då trycks en hårfön igång.

Från klockan 09.00 till 18.00 varje dag svarvas det skägg och fixas frisyrer av Faton ”Tonni” Hyseni, 25, och kollegan och barndomsvännen Ibrahim Sheremeti, 23.

För fem år sedan såg det annorlunda ut.

När Tonni slog till på den lilla lokalen hade han knappt varit i den norra delen av Mitrovica.

I förgrunden barberaren Tonni Hyseni, 25 som äger salongen och Ibrahim Shermeti 23 i bakgrunden.

”Inte få stryk”

Som kosovoalban var det självklart att bara röra sig i den södra delen av den delade staden, belägen i norra Kosovo.

Den norra delen av Mitrovica, där fler kosovoserber bor och där Tonni nu har sin arbetsplats, undvek han.

Trots att det bara handlar om några minuters gångväg.

– Vi växte upp med vetskapen att man inte går över till andra sidan, säger Ibrahim Sheremeti. 

Varför inte?

– För att inte få stryk, säger Tonni Hyseni.

Våldsamma protester

Läget är spänt i norra Kosovo.

Den lilla staden – och kommunen med samma namn – har präglats av flera år av konflikter som den senaste veckan eskalerat och blivit till världsnyheter.

Mitrovica är nämligen en av fyra kommuner i norra Kosovo som domineras av kosovoserber. Här är motståndet mot den kosovoalbanska regeringen i huvudstaden Pristina stort.

Fram till i november 2022 styrdes kommunerna av kosovoserbiska borgmästare.

Men så lämnade alla kosovoserber sina jobb och befattningar inom den offentliga sektorn i protest mot regeringens agerande under den utdragna konflikten om registreringsskyltar mellan Serbien och Kosovo.

Nya lokalval utlystes, och ägde rum i april i år, men bojkottades av den kosovoserbiska befolkningen. Och när fyra nya kosovoalbanska borgmästare i måndags skulle installeras utbröt våldsamma protester, med flera skadade Natosoldater och kosovoserber som följd.

Märktes direkt

Bara här, i norra Mitrovica, har den kosovoalbanska borgmästaren kunnat inleda sin nya tjänst från kommunhuset.

Tonni bestämde sig för att bli frisör när han märkte hur poppis en vän till honom, som också är frisör, var: ”Jag tyckte om att människor ville komma till honom och bli fina”.

Nu talar det internationella samfundet om att nya val måste utlysas, och att dialogen för att normalisera relationerna mellan Serbien och Kosovo måste fortsätta.

I verkligheten, på plats i kommunerna, märktes effekterna av turbulensen direkt. 

Fortfarande protesterar kosovoserber utanför kommunhus i bland annat staden Zvecan. Natosoldaternas närvaro har förstärkts.

För Tonni Hyseni blev måndagen tung. Frisörsalongen stod utan besökare.

– Det är bara då vi ser problemen, när det är protester. Annars är det som vanligt här.

Tar några dagar

Till Tonnis frisörsalong kommer både kosovoserber och kosovoalbaner.

Det tar alltid några dagar innan aktiviteten på salongen kommer igång igen.

Tonni Hyseni tror att människor kanske är rädda för att stigmatiseras om de förknippas med en kosovoalbansk frisör när läget trappas upp.

Men så blir det lugnt igen. Killarna kommer tillbaka. Skägg ska trimmas, hår ska klippas.  

Har din bild av kosovoserber förändrats sedan du öppnade salongen?

– Jag vet inte om jag hade någon riktig bild förut. Det finns bra och dåliga människor i alla folkgrupper, svarar han diplomatiskt.

Alla är välkomna, betonar Tonni Hyseni.

Flera av herrarna som sitter i ekiperingsstolarna när vi är på besök är kosovoserber.

”Ville inte verka dryg”

– Vi pratar om allt möjligt, förutom politik. Jag vill inte att någon ska känna sig obekväm här, och ingen känner sig bekväm med att prata politik.

Så vad pratar man om istället på Tonnis salong?

– Sport, fotboll, och sånt..., säger han först lite blygt.

Och så förstås:

– Tjejer. Jag ville inte säga det först, jag ville inte verka dryg.

Hur är det att leva och arbeta i ett samhälle där läget kan förändras så snabbt?

– I början när jag öppnade salongen var jag riktigt rädd varje gång det var protester. Jag var rädd för hur det skulle utveckla sig. Men man vänjer sig. Det blir till vardag.

Följ ämnen i artikeln