Smittan skenar i Skåne: ”Ser ingen minskning”
Uppdaterad 2020-12-23 | Publicerad 2020-12-22
Smittspridningen ökar kraftigt i Skåne och Blekinge och är fortsatt hög i flera andra regioner.
Den andra coronavågen avtar inte i styrka och enligt smittskyddsprofessorn Jan Albert kan den i värsta fall ligga kvar på en hög nivå till april nästa år.
– Vi kan inte utesluta det, säger Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.
Coronapandemin har slagit ett hårt grepp om stora delar av landet och med bara dagar kvar till julledigheten syns inga tecken till någon avmattning nationellt.
I dag nåddes en ny sorglig milstolpe när ytterligare 174 nya dödsfall rapporterades in efter helguppehållet vilket innebär att över 8 000 svenskar nu har dött med covid-19.
– Vi har ett ökat antal avlidna vecka för vecka. Och vi förväntar att de kommer fortsätta att öka tyvärr, säger Karin Tegmark Wisell under dagens pressträff.
Och smittspridningen är fortsatt hög i hela landet. Totalt sett har Sverige ett smittotal på 883 coronafall per 100 000 invånare de senaste 14 dagarna.
Smittkurvan pekar brant uppåt
Och i Skåne har smittan ökat kraftigt de senaste veckorna. De senaste sju dagarna har nära 1 500 nya fall registrerats i genomsnitt per dag och smittotalet är långt över det nationella genomsnittet: 1 414 fall per 100 000 invånare.
Och i flera andra regioner, bland annat Blekinge, Dalarna och Gävleborg, pekar kurvan över antalet nya bekräftade fall fortsatt brant uppåt.
– Vi har ett mycket stort antal nya fall, det är fortsatt ett allvarligt läge i Sverige. Vi ser ingen minskning på nationell nivå utan snarare en ökning, säger Karin Tegmark Wisell.
Stockholm har nått en platå
Även i Stockholm och Uppsala fortsätter smittan att öka, men regionerna har enligt Karin Tegmark Wisell nått en platåfas. Här ligger smittotalen på 913 och 815 fall per 100 000 invånare de senaste 14 dagarna. Det vill säga något över respektive under det nationella genomsnittet.
Men trycket på sjukvården har inte avtagit, åtminstone inte i Stockholm, enligt Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i regionen.
Att smittspridningen i landet inte avtar trots restriktioner kan enligt Karin Tegmark Wisell bero på flera saker.
– Följsamheten ser olika ut, befolkningen har olika förutsättningar i olika geografiska sammanhang. Smitta generellt sprids mer i täta sammanhang.
Visar inte det att restriktionerna inte är tillräckliga?
– Det är hela tiden en balans. Restriktioner får konsekvenser. Stänger man ner skolor vet man att många barn tvingas att inte längre ha sin fasta punkt i tillvaron. Vi tittar inte bara på smittspridning, utan helheten.
Vad skulle det innebära om den nya mutationen av covid-19 får grepp om Sverige?
– Om de preliminära uppgifterna från Storbritannien stämmer kommer det riskera att vi får ännu svårare att hålla tillbaka fortsatt smittspridning. Då måste vi hålla i ännu mer och begränsa de kretsar man träffas i.
Tidigare i december sa Jan Albert, smittskyddsprofessor på Karolinska Institutet, i en intervju i Aktuellt att vinterns kalla väder kan spela en större roll än man tidigare trott. Och att pandemin i värsta fall kan hålla sig kvar på en hög nivå till april.
Delar du den farhågan?
– Vi kan inte utesluta det. Vi följer utvecklingen i många olika länder. Nederländerna hade en bra nedgång i höstas, nu har de gått upp, Storbritannien har vänt och gått upp. Det är en interaktion mellan de restriktioner som finns, följsamheten hos befolkningen och de olika varianter av viruset som är. Det är otroligt svårt att säga hur det ser ut framöver, säger Karin Tegmark Wisell.
PODD Att jobba på IVA i pandemin
Aftonbladet Daily intervjuar undersköterskan Maria Bölander.