”Aldrig sett ett hus som brinner som en skorsten”

Flera länder har drabbats av liknande bränder

Publicerad 2017-06-15

Den explosionsartade branden i höghuset i London har väckt frågor om husets nyrenoverade fasad.

Materialet som använts i fasaden knyts till husbränder i andra länder och byggnaden kan även ha saknat brandbarriärer.

– Detta är en extremt ovanlig händelse, säger brandingenjören Lars Brodin.

Samtidigt vill Brandskyddsföreningen nu se en svensk lagskärpning.

Natten till onsdag bröt en jättebrand ut i ett 24 våningar högt bostadshus på Latimer Road i västra London. Lågorna slukade snabbt höghuset Grenfell Tower och större delen av byggnaden blev utbränd.

Minst 17 personer dog och ett 70-tal fördes till sjukhus, varav många ännu finns på intensivvårdsavdelningar.

Räddningstjänsten i London säger att de ännu inte vet vad som orsakat branden, men många spekulerar nu i att brandens snabba spridning kan ha berott på isoleringsmaterialet.

Höghuset renoverades nyligen

Huset, Grenfell Tower, byggdes 1974 och renoverades nyligen. Vid den, som blev klar förra året, byttes värmesystemet och fönstren ut – och byggnaden fick ny fasad och isolering.

Att isolera ytterväggarna på höghus är vanligt, men ses som en potentiell brandrisk, enligt arkitekter och byggsäkerhetsexperter. Detta då bränder snabbt kan spridas upp längs byggnaden i utrymmet mellan den nya panelen och väggen – som ofta fylls med isolering.

Kärnan i det yttre materialet på Londonfasaden ska ha varit av polyetylen, en form av plast, i stället för ett mer brandsäkert alternativ, skriver BBC.

Brandingenjör Lars Brodin.

Används inte längre i Sverige

Materialet har även förekommit i flera andra byggnader som drabbats av bränder i bland annat Frankrike, Förenade arabemiraten och Australien.

I Sverige används inte längre polyetylen i fasader, utan en plast som heter polystyren. Detta då polyetylen innebär stora risker.

– Du får en häftig brand. Plasten är olja och olja brinner så in i helsike, säger Patrik Johansson, sektionschef på brandmotstånd på Research Institutes of Sweden till TT.

Huset ska ha saknat brandbarriärer

Dokument som beskriver renoveringen av Grenfell Tower visar även att fasaden kan ha saknat brandbarriärer. Sådana ska hindra att bränder sprider sig och ska installeras bakom isoleringspanelerna på utsidan av byggnaden.

Varken kommunen eller byggfirman Rydon Group, som ansvarade för renoveringen, vill kommentera om brandbarriärer har installerats i huset.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, säger att den omfattande branden i London måste ha berott på fel på både fasadmaterialet och konstruktionen.

– Det finns ingen annan rimlig förklaring till den snabba spridningen. När den här typen av extrema händelser inträffar är det i regel flera olika orsaker som ligger bakom.

Cellplast finns även i svenska hus

Isolering med cellplast är ett vanligt förekommande även i Sverige och används mellan husväggar och tak. Till skillnad från traditionella isoleringsmaterial brinner cellplast både kraftigare och snabbare, men är samtidigt mycket isolerande och billigt att använda.

– Vi kan inte säga att cellplast är farligt om det används på rätt sätt. Cellplast finns i svenska hus men vi har i regel bättre lösningar då det oftast används med obrännbara fasadmaterial, som betong eller puts, vilket gör att det inte sprider sig på samma sätt.

Lars Brodin reagerade dock på att branden i London spred sig så snabbt in i lägenheterna, vilket han menar tyder på att det inte verkar ha funnits brandbarriärer kring fönstren.

– I Frankrike har man haft liknande scenarion där en fasad brunnit på ena sidan. Men att hela byggnaden brinner som en skorsten har vi aldrig sett förut.

”Finns alltid en risk”

Skulle samma sak kunna hända i Sverige?

– Det finns ju alltid en risk, framförallt om det skett något byggfel, men om man bygger utifrån de standarder och byggregler som finns i Sverige så ska detta inte kunna inträffa.

Bör boende i svenska höghus vara oroliga?

– Jag tycker inte man ska vara orolig. Detta är en extremt ovanlig händelse och den här typen av lösningar är som sagt inte lika vanliga för svenska bostadshus.

Vill ha en lagskärpning

Sverige och Storbritannien har likartade regler när det gäller byggnader och brandskydd. Svenska regler är dock tydliga vad gäller fasader och brännbart material, men trots det så finns det blottor i modellen menar Brandskyddsföreningen som nu vill se en lagskärpning.

– Det är inte fel på reglerna, men det brister i kontrollen om de inte efterföljs, säger Ville Bexander, brandingenjör på Brandskyddsföreningen till TT.

I dag utförs två slags kontroller; att byggherrarna under byggprocessen själva ska följa normerna samt bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete när bygget sedan är i drift.

– Man måste hitta ett system där byggfusk inte är möjligt. Man borde ha någon form av tredjepartskontroller, så den som kontrollerar varken är den som projekterar eller bygger.